Robin Lehner tyckte Islanders gick bakom hans rygg

Foto: Maja Suslin

Anton Strålman har tagit av sig sin Tampa-tröja för sista gången. Nu blir det tre år i Florida Panthers.

Solsken

Rangers lockade Panarin mest

Columbus kastade ju ur sig ett sista jättebud för att få behålla ryska stjärnan Artemi Panarin. Men det räckte inte. Ryssen ville lira på en större scen och vilken är större än att ha Madison Square Garden som hemmaarena. Det blev alltså New York Rangers som i sitt nybygge av laget lyckades locka till sig Panarin med ett sjuårskontrakt värt 11,6 miljoner per år. Panarin på Broadway blir spännande och Rangers coach David Quinn har redan sagt att han planerar att spela Panarin med Mika Zibanejad.

Anton strålar vidare i solen

Anton Strålman fick lämna Tampa efter fem säsonger, men han lyckades hålla kvar sig och sin familj i The Sunshine State i alla fall. De flyttar drygt tre timmar med bil söderut till Sunrise norr om Miami. Trots en skadedrabbad säsong och rejält tapp i tempot lyckades 32-åringen landa ett treårskontrakt med Florida värt 5,5 miljoner dollar i snitt per år. Ett mycket bra kontrakt för den stabila västgöten. Kul för honom också att hamna i ett lag som förväntas ta ett stort steg näst säsong med nye målvakten Sergej Bobrovskij. Intressant också på försäsongen där Tampas tre sista matcher spelas mot just Strålmans nya klubb. Till det också seriepremiären. Fyra raka matcher således för Strålman mot Nikita Kutjerov och Steven Stamkos och de andra före detta lagkamraterna. Strålman har hittills spelat 853 matcher för NHL-lagen Toronto, Columbus, New York Rangers och Tampa.

Mojo till Buffalo

Marcus Johansson fick inte fortsätta i Boston. Buffalos talangfulla lag blir nästa anhalt, vilket kan vara bra för skåningen. Han kommer att få en större roll där än han hade i Boston. Han får 4,5 miljoner dollar för två år med utvecklingsbara spelare som Rasmus Dahlin, Jack Eichel, Jeff Skinner och Jimmy Vesey. Joakim Nordström får dock sällskap av en ny svensk i Boston, då Pär Lindholm hamnar där efter 61 matcher i Toronto och fyra i Winnipeg.

Brödrapar i Los Angeles

Adrian Kempe för sällskap av storebror Mario kommande säsong, sedan den senare inte fått nytt kontrakt i Arizona. Det är blott fjärde svenska brödraparet som spelat i samma NHL-lag samtidigt. Daniel och Henrik Sedin gjorde det ju under hela sin karriär i Vancouver. tvillingarna Patrik och Peter Sundström gjorde det, fast bara 21 matcher säsongen 1989-90 i New Jersey. Även Jörgen och Kenny Jönsson spelade nästan en hel säsong ihop i New York Islanders 1999-2000. Bröderna Kempe får också sällskap av backen Joakim Ryan, som ansluter från San Jose.

Svensk backtradition i Detroit

Patrik Nemeth är det senaste tillskottet av Detroits tradition med svenska backar. Patrik lämnar Colorado och får i alla fall sällskap av Jonathan Ericsson i Detroit. Kan bli Niklas Kronwall också. Den senare har ännu inte bestämt sig om det blir en fortsättning av karriären.

Toronto vinnare

Torontos coach Mike Babcock ville stärka upp försvaret inför nästa säsong. Han fick backarna Tyson Barrie, Cody Ceci och Ben Harpur när transfermarknaden för kontraktslösa spelare öppnade förra veckan. Till det Alex Kerfoot från Colorado och superrutinerade Jason Spezza närmast från Dallas. För det fick de släppa Nazem Kadri och svenske backen Calle Rosén till Colorado. Nikita Zaitsjev, Connor Brown och förre kanadensiske VM-hjälten Tyler Ennis fick också gå. Men det är ändå lätt att se Toronto som en vinnare. Laget ser på pappret redan starkare ut.

Perrys bonuslön

Corey Perry har varit en av världens pålitligaste målskyttar de senaste dryga tio åren. Men efter en skadedrabbad säsong fick han inte förnyat förtroende i Aanheim, där han hittills spelat hela sin NHL-karriär. Nu fick han i stället ett ettårskontrakt med Dallas med ganska låg lön. Dallas osäkerhet på honom gjorde i stället att de gav honom ett prestationsbaserat kontrakt enligt följande: För var tionde match han spelar upp till 50 matcher får han 250 000 dollar. Minst 50 matcher och till slutspel ger ytterligare en kvarts miljon. Tar sig Dallas vidare till Stanley Cup-final och han spelar minst hälften av matcherna dit får han 100 000 till. Medverkan i minst hälften av matcherna och en Stanley Cup-seger ger ytterligare 150 000. Han kan alltså lägga på sin lön med maximalt 1,75 miljoner dollar ytterligare.

Blir Sebastian Aho kvar i Carolina?

Carolina matchar Montreal om Aho

Montreal ville ha Sebastian Aho och erbjöd drygt 8,4 miljoner dollar per år i fem år. Då reagerade Carolina och matchade för första gången på sex år en annan klubbs bud på lagets spelare. Återstår ännu att se var Aho lirar i höst.

Foto: Linda Suslin Spiess

Alligatorvarning

Lehner blåst på målvaktsjobbet

Robin Lehner gjorde ju en strålande säsong och nominerades till Vezina Trophy. Ändå valde New York Islanders inte att förlänga med Göteborgaren. I stället kan man av Lehners kommentarer tolka det som att Islanders gick bakom ryggen på honom när han fortfarande funderade på klubbens bud och skrev kontrakt med Semjon Varlamov från Colorado. Lehner ville ha ett längre kontrakt, men det ville inte Islanders diskutera. Nu slutade allt med att Lehner fick ett ettårigt avtal med Chicago, som redan har Corey Crawford på kontrakt en säsong till. Men Crawford har två skadedrabbade säsonger med hjärnskakningar bakom sig. Utvecklingen var dock inte den man unnade Lehner efter sin livs säsong.

Gick väl fort där va?

Buffalobacken Rasmus Ristolainen har varit ute och kört bil hemma i Finland. Men att köra 81 kilometer i timmen där det är tillåtet med 40 är kanske inte så smart. Han fick rekordböta 120 000 Euro för det. En bra bit över en miljon kronor således.

Dubble mästaren lämnar NHL

Marcus Krüger är en av de smartaste svenska hockeyspelarna, men har alltid haft storleken emot sig i NHL. Han har ändå lyckats vinna två Stanley Cup. Båda i Chicago. Men nu ger han upp NHL-karriären och sak i höst spela hockey i Zürich. Den 29-årige Huddingekillen har hittills spelat 607 matcher för NHL-lagen Chicago och Carolina. Han var också med och vann VM-guld 2017 och spelade OS-finalen mot Kanada 2014.

Svenska Stanley Cup-mästare till skiljenämnd

40 spelare har inte kommit överens om sin nya lön med sina klubbar och lämnat avgörandet till NHL:s skiljenämnd. Stanley Cup-hjälten Jordan Binnington, målvakten i St. Louis är en av dem, liksom nye backklippan Jacob Trouba i New York Rangers. Men också fyra svenskar finns med där, varav två av dem vunnit Stanley Cup. Oskar Sundqvist blev förste svensk att vinna med två olika lag i år, men är inte överens med St. Louis om fortsatt ersättning. Inte heller fjolårets mästare Christian Djoos i Washington har kommit till ett avgörande. Linus Ullmark och Anton Forsberg, målvakter i Buffalo och Carolina, är de andra två svenskarna. Spelarna och klubbarna har dock på sig fram till 20:e juli att komma överens innan lönerna bestäms av skiljenämnden.

 

 

 

Columbus la sent jättebud för att locka kvar Artemi Panarin

Här är utsikten jag har när jag lyfter blicken från min bloggskärm. The Meadows Country Club i Sarasota söder om Tampa Bay. Här är det verkligen som att komma ut på landet. Inte bara för att vi bor mitt på en golfbana utan också för djurlivet. Sköldpaddor, massor med fåglar, bland annat en rosa flamingo i går, fiskar och alligatorer i vattnet. En liten enmeters alligator kom och hälsade på en halvmeter från land utanför vårt hus härom dagen. Skön miljö att följa trejderna i NHL ifrån, speciellt nu när de tagit fart efter en ganska trejdgles draft.

Solsken

Rekordbudet till Panarin

Columbus lär strax före midnatt ha erbjudit Artemi Panarin ett åttaårskontrakt värt 96 miljoner dollar. Allt för att ryssen ska stanna i klubben.

Kessel till öknen…

31-årige Phil Kessel vann två Stanley Cup med Pittsburgh, men från och med i höst ska han göra mål i Arizona. Amerikanen trejdades i utbyte mot sin landsman Alex Galchenyuk. Efter sex säsonger med Montreal kom 25-åringen till Arizona, som inte var nöjda med 19 mål och 22 assist på 72 matcher. På sikt är nog ändå Pittsburgh vinnare i den här trejden då Galchenyuk både breddar och föryngrar laget. Kessel, som inte missat en ligamatch sedan 2009-10 svarade dock för 34 respektive 27 mål de två senaste säsongerna och blir på kort sikt perfekt i ett Arizona på väg upp.

..där han får sällskap av en skåning

Efter sin målmässigt bästa säsong skickades ändå Carl Söderberg iväg från Colorado, för att enligt general managern Joe Sakic, släppa fram yngre spelare. 34-åringen från Malmö blir ett ypperligt tillskott för nya Arizona där han ihop med Kessel ska tillföra rutin och förväntas ösa in puckar. Intressant rutin där till ett i övrigt ganska ungt lag.

Duchene på turné

Matt Duchene besökte både Montreal och Nashville förra veckan för jobbintervjuer. Det antas att han hamnar i Nashville, som skaffade utrymme för ett fett kontrakt när de gjorde sig av med P.K. Subban till New Jersey. Den 28-åriga kanadensaren, som gjorde sin hittills bästa säsong med Ottawa och Columbus och landade på 70 poäng varav 31 var mål.

Burra bland de sex

André Burakovsky var inte nöjd med att inte vara säker på en topp-sex-plats i Washington och trejdades till Colorado, där han bör ha lättare att ta en sådan plats. André kan bli ett lysande tillskott för andrahandsproduktionen bakom Colorados toppkedja med bland annat lagkaptenen Gabriel Landeskog.

Zucc blir Wild

Mats Zuccarellos sejour i Dallas blev kortvarig. Till hösten spelar han i Minnesota, som erbjudit den 32-årige norrmannen ett femårskontrakt.

Dahlin och Strålman?

Sex lag ska vara ute efter rutinerade Anton Strålmans underskrift sedan kontraktet med Tampa löpte ut i natt. Florida är ett av dem. Ett annat är Buffalo där kloke Anton skulle bli en perfekt mentor för Rasmus Dahlins fortsatta utveckling.

Knappast Boston för Marcus

Marcus Johansson gjorde strålande reklam för sig själv i Stanley Cup-finalen, men det blir knappast ändå en fortsättning i Boston. Det sägs att Marcus för samtal med fem klubbar. Ingen av dem är Boston.

Nyquist och Pettersson?

Det ryktas att Vancouver jobbar hårt för att få Gustav Nyquist. Gustav och Elias Pettersson. Låter som en bra kombination. Men nye general managern i Detroit Steve Yzerman lär också vara intresserad.

Svenskduo till succélaget

Carolina hade en strålande avslutning på säsongen och tog sig för första gången på många år till slutspel. Nu ansluter två svenskar till kommande säsong, från Chicago. Målvakten Anton Forsberg och backen Gustav Forsling spelar i Hurricanes tröjor i höst. Calvin de Haan och 18-åringen Antti Saarela, som nu spelar i Ilves i finska ligan.

Svenske mästaren blir kvar

Carl Gunnarsson fick avsluta en skadefylld säsong med att lyfta Stanley Cup-bucklan. Som tack för insatserna fick han förlängning med ytterligare två år i St. Louis.

Johnsson fick fyra år i Toronto

Andreas Johnsson belönades efter en strålande säsong i Toronto med ett nytt kontrakt på fyra år. Kasperi Kapanen fick under frånvaron av William Nylander i höstas visa vad han kunde. För det fick han ytterligare tre år.

Pavelski på besök i Tampa

San Joses lagkapten Joe Pavelski verkar ha gjort sitt i den enda klubb han hittills spelat NHL-hockey. Han har spelat där i 13 säsonger. I veckan snackade han med Arizona och var på besök i både Dallas och här i Tampa. Om några dagar fyller amerikanen som fortfarande är en av världens bästa styrare framför mål, 35 år. Det lutar mer och mer åt Dallas för Joes del och ett treårigt avtal, där han också kan få sällskap av Anaheims utköpte veteran Corey Perry.

Fyra matcher inleder

Onsdagen den 2:a oktober är datumet vi alla ser fram emot. Då drar nästa säsong av NHL igång och först ut är Stanley Cup-mästarna St. Louis, som efter att ha hissat upp klubbens första mästerskapsbanér av den här digniteten i taket tar sig an förra årets mästare Washington. Övriga matcher första kvällen är: Toronto-Ottawa, Edmonton-Vancouver, samt Vegas-San Jose. Efter 1 271 matcher avslutas säsongen lördagen den 4:e april 2020.

Eskilstunaspelare invald i Hockey Hall of Fame

Jim Rutherford, Jerry York, Guy Carbonneau, Vaclav Nedomansky, Hayley Wickenheiser och Sergej Zubov är de senaste invalda i Hockey Hall of Fame i Toronto. Rutherford spelade för Detroit, Los Angeles, Pittsburgh och Toronto, men det är som general manager han gjort sig ett stort namn. Han ledde Pittsburgh till Stanley Cup-segrar både 2016 och 2017. York väljs in för sina coachingmeriter på collegenivå, där han gjorde Boston till mästare fyra gånger. Carbonneau spelade 13 säsonger i Montreal och vann två Stanley Cup. Fortsatte till Dallas i fem säsonger där han var med och vann igen 1999. Slovaken Nedomansky var den förste som hoppade av från det forna östblocket (tillsammans med Richard Farda) för att spela hockey i Nordamerika, dit han kom 1974 för att spela för Toronto Toros och därefter Birmingham Bulls i WHA, innan han som 33-åring debuterade för Detroit i NHL 1977. Han spelade också i New York Rangers och St. Louis där han avslutade sin karriär 1983. Wickenheiser spelade en säsong med division 1-laget Linden i Eskilstuna där hon alltså spelade med och mot män. På 21 matcher gjorde hon ett mål och två assist. Under 21 säsonger i Kanadas landslag vann hon sju VM-guld och fyra OS-guld. Zubov debuterade i NHL med New York Rangers 1992. Han spelade fyra säsonger där och vann Stanley Cup 1994. Därefter blev det tolv säsonger i Dallas där han 1999 vann sin andra Stanley Cup. Den 18 november sker den officiella introduktionen av sextetten i Toronto.

Draftens topplista

Lite draftsiffror skvalpar över till den här veckan, nämligen hur de draftade spelartan fördelade sig på olika nationer. Så här blev topplistan:

  1. Kanada 69 spelare
  2. USA 57
  3. Ryssland 28
  4. Sverige 26
  5. Finland 22
  6. Tjeckien 7
  7. Belarus och Danmark 2
  8. Lettland, Schweiz, Slovakien och Tyskland var sin

Foto: Linda Suslin Spiess

Alligatorvarning

Målvaktsprofil slutar

Dubble OS-mästaren Roberto Luongo har spelat sin sista NHL-match. 40-åringen debuterade i NHL i New York Islanders tröja 28 november 1999 och redan där visade han vilken spektakulär målvakt han var med 43 räddningar. Han spelade därefter i Florida och Vancouver, för att avsluta med Florida igen. Totalt blev det 1 044 matcher under 19 säsonger. Det är näst mest i NHL-historien. 489 segrar är tredje bäst efter Martin Brodeur och Patrick Roy. 28 409 räddningar är också näst mest genom tiderna. Luongo blir en saknad profil i NHL-rinkarna.

Trögt för Lehner

Robin Lehners kontrakt med New York Islanders gick ut i natt, men nu talar rykten om att det kanske inte alls blir en fortsättning i ölagt. Islanders general manager Lou Lamoriello är enligt uppgift bara beredd att ge Lehner, som gjorde sitt livs säsong och nominerades till Vezina Trophy, 5 miljoner dollar per år. Något Lehner knappast accepterar.

Orpik lägger av

Två gånger blev den stabile backen Brooks Orpik Stanley Cup-mästare, senast för ett år sedan med Washington, där han nu avslutade sin karriär efter 1 035 NHL-matcher.

Marleau utköpt

Patrick Marleau trejdades ju från Toronto till Carolina för att skapa löneutrymme. Carolina vill dock inte ha veteranen och har köpt ut honom från kontraktet. Allt talar för att Marleau dyker upp igen i ett NHL-lag i Kalifornien dit hans familj flyttat tillbaks. Hans gamla klubb San Jose har återigen nämnts i sammanhanget.

No local legend

Patrick Maroon blev extra stor finalhjälte för St. Louis, då han ju är från stan. Men nu säger rykten att han inte kommer att få en fortsättning där.

Kickas efter märkligt rekord

Valerij Nitjuskin gjorde comeback i Dallas efter två år hemma i Ryssland med CSKA Moskva. Men det blev ett riktigt plattfiasko. Den 24-åriga ryssen lyckades med konststycket att på 57 matcher inte göra ett enda mål. Nu vill Dallas göra sig av med honom och kan tänka sig att köpa ut honom från kontraktet.

Åberg uppmanas åka hem till Djurgården

Minnesota har släppt Pontus Åberg som därmed är fri att söka sig var han vill. Hemifrån Stockholm är det höga röster som uppmanar honom att åka hem till Djurgården igen och starta om sin karriär efter 43 poäng på 127 matcher med Nashville, Edmonton, Anaheim och Minnesota.

 

 

Elias vann såklart men Robin Lehner var veckans stora vinnare

St. Louis är Stanley Cup-mästare, men ändå var veckan efter säsongens sista match en av de mest nyhetsintensiva på det här året. Allt från Erik Karlssons nya kontrakt till en ny för svensk del framgångsrik prisutdelning i Las Vegas fram till draften i Vancouver där fyra svenskar valdes bland de 23 första. Mycket bättre än vad som var förutspått.

Solsken

Subban blir en jävul

New Jersey stod för den hittills största trejden efter säsongens slut då de kom överens med Nashville om att P.K. Subban från i höst blir en Devil. New Jersey ville förstärka sitt försvar och Nashville frilägga pengar för att försöka sno åt sig Matt Duchene som ny andrecenter. Det ska också finnas pengar över till Roman Josi som ska ha nytt kontrakt. Subban fick hela 9 miljoner dollar per säsong. Utan Subban i det som har kallats NHL:s bästa backuppsättning kommer Mattias Ekholm att få en större roll.

Jackpott för Karlsson I

Slutspelets 16 poäng (2+14), trots ljumskskadan, övertygade San Joses ledning. Därför fick Erik Karlsson ett maxkontrakt på åtta år som ger honom i snitt 11,5 miljoner dollar per år. Där med blir den svenska tvåfaldiga Norris Trophy-vinnaren NHL:s bäst betalde back. Bara Connor McDavid som får 12,5 miljoner i Edmonton, samt Auston Matthews, vars lön blir 11,634 miljoner i Toronto kommande säsong, kommer att tjäna mer. Bara att gratulera Erik som därmed säkrade sin och familjens pension med råge. Enligt ett rykte stod det till slut mellan San Jose och hans gamla klubb Ottawa. Ottawa bjöd också 11,45 miljoner dollar. Totalt. Inte per säsong.

Jackpott för Karlsson II

William Karlsson fick i fjol bara ett ettårskontrakt efter sin dundersuccé första säsongen i det nya NHL-laget. han fick en säsong på sig att visa att det inte var en engångsföreteelse med hans 78 poäng (43+35) 2017-18. Han kom ju inte upp i samma siffror senaste säsongen, men 56 (24+32) och bra spel i övrigt övertygade Vegas ledning. Han fick ett maxkontrakt på åtta år där han får i snitt strax under sex miljoner dollar per år.

Kakko på Manhattan

Det blev som väntat Jack Hughes för New Jersey som hade förstavalet i årets draft, som hölls i Vancouver. Därmed fick New York Rangers chansen att sno åt sig VM:s succéfinländare Kaapo Kakko. Hughes blir ett ypperligt till skott till Taylor Hall och nye backen P.K. Subban, samt schweizaren Nico Hischier, draftettan han också 2017. Kakko visade med 6+1 under VM att han är kapabel att ta en plats i Rangers trots att han bara är 18 år. Han vann ju både JVM- och VM-guld senaste säsongen.

Till Montreal 2020

Efter Vancouver i år blir det Kanada för draften 2020 också. 26-27 juni tar Montreal emot världens bästa hockeytalanger.

Lehner fick tre priser

Robin Lehner fick åka hem från Las Vegas med två priser och så fick han ett till. Han vann visserligen inte Vezina Trophy. Årets målvakt blev Andrej Vasilevskij, Tampa. Robin fick i stället Bill Masterton Memorial Trophy för sitt sätt att komma tillbaka från ett svårt alkohol- och drogmissbruk till att bli nominerad som Årets målvakt, men inte minst för sitt sätt att komma till rätta med sitt liv. Lehner vann också William M Jennings Trophy tillsammans med New York Islanders andre målvakt Thomas Greiss, för att de släppte in minst mål i ligan och tog sitt lag till 103 poäng, det mesta sedan 1983-84. Till det tilldelades han också Guldpucken, som Sveriges bäste spelare alla kategorier förra säsongen.

Elias fjärde svensk med Calder Trophy

Två svenskar fick ta emot tre priser då den årliga prisutdelningen ägde rum i Las Vegas. Elias Pettersson blev som väntat Årets rookie. Det är fjärde gången en svensk får priset efter Peter Forsberg 1995, Daniel Alfredsson 1996 och Gabriel Landeskog 2012. Elias fick 88 procent av rösterna som etta och inledde sitt tacktal med att hedra minnet av Jason Botchford, journalist i Vancouver som nyligen gick bort. I samband med prisceremonin hölls också en stor minnesgala med över 800 gäster till Botchfords minne. Elias var för övrigt Vancouvers förste Calder Trophy-vinnaren sedan Pavel Bure vann 1992.

Givna svenskar i rookiefemman

Jordan Binnington som målvakt i rookisarnas femma var väl en nobrainer, liksom Elias Pettersson i kedjan och Rasmus Dahlin på backsidan. Sverige har aldrig haft två så talangfulla unga spelare som samma säsong tagit steget in i ligan. De kompletterades av Dallas Miro Heiskanen som back, samt Tampas tredjecenter Anthony Cirelli och Ottawas Brady Tkachuk.

Alla pristagarna i årets NHL Award: https://www.nhl.com/news/2019-nhl-awards-winners-results/c-307913650

Trouba till New York tack vare fästmön

Jacob Trouba var en av ligans mest eftertraktade backar. New York Rangers landade honom till slut, där han blir en viktig pusselbit i klubbens nybygge. Men en stor anledning till att han lämnade Winnipeg, där han hade en mycket bra säsong, var faktiskt hans fästmö. Jacob tänker längre än hockeykarriären och då hon studerar till läkare, kunde hon helt enkelt inte fullfölja de studierna i Winnipeg.

Ny svensk backsuccé

Det svenska backundret fortsätter och manifesterades med att de tre första svenskarna som valdes i draften var backar. Philip Broberg togs som åtta av Edmonton från AIK. Victor Söderström, Brynäs, togs som elva av Arizona. Tobias Björnfot, Djurgården valdes av Los Angeles som 22:a. Simon Holmström blev förste forward, vald som 23:a av New York Islanders. Han spelade i HV 71 senaste säsongen.

Rysk rekorddraft

2018 draftades 20 ryska spelare. Det var rekord. Men det slogs med råge i år då inte mindre än 28 spelare från Ryssland tingades av NHL-lagen. Det är två fler än antalet svenskar.

AIK bättre än Djurgården

Frölunda är den klubb som fostrat flest spelare till NHL-draften med totalt 75 stycken. De var också bästa klubb i årets draft med fem spelare. Senast draftettan Rasmus Dahlin kom ju också från Göteborgsklubben. Men tvåa är en skrällklubb. AIK är faktiskt näst bäst med 69, en mer än antagonisterna i Djurgården. AIK hade ju också svenska draftettan Philip Broberg, som valdes som åtta av Edmonton efter en säsong med 41 allsvenska matcher. Från 1974 till 2019 ser det ut så här efter topptrion bland SHL- och allsvenska klubbar: 4) Brynäs 55, 5) Modo 54, 6) Färjestad 46, 7) HV71 36, 8) Leksand 35, 9) Södertälje 32, 10) Skellefteå 30, 11) Linköping 24, 12) Luleå, Malmö och Rögle 21, 15) Timrå och Västerås 18, 17) Mora 10, 18) Björklöven 9, 19) Örebro 8, 20) Almtuna och Troja Ljungby 5, 22) Karlskrona och Växjö 2, 23) Karlskoga och Vita Hästen var sin. Här är hela draften 2019: http://www.hockeysverige.se/2019/06/23/nhl-draften-2019-val-val/

Edler stannar

Veteranbacken Alexander Edler har förlängt med Vancouver. Två år till för totalt 12 miljoner dollar. 33-åringen har spelat för klubben i hela sin karriär och i höst går han in på sin 14:e säsong där.

Marleau fick lämna Toronto, men snart ska Andreas Johnssons nya kontrakt vara klart.

Marleaus stålar till Johnsson bland annat…

39-årige Patrick Marleau offrades av Toronto för att få pengar över till Mitch Marners, Kasperi Kapanens och Andreas Johnssons förlängningar. Marleau förväntades flytta till Kalifornien då familjen återvänt till San Jose. I stället hamnade Patrick nästan ute vid Atlant-kusten i Raleigh och ska spela för Carolina kommande säsong. Blir det en fortsättning för Justin Williams i Carolina, kommer laget att förfoga över två av de äldsta forwardarna i ligan nästa säsong. Kontraktet med Andreas lär vara klart att skriva under inom en mycket snar framtid.

Tummarna upp för Sediarna upp i taket…

Sedinarnas tröjor upp i taket

Nu är det klart att Daniel och Henrik Sedin kommer att hedras för sin karriär i Vancouver. En hel vecka kommer de att hyllas i februari nästa år. Hyllningarna av hockeyvärldens mest beundrade tvillingar blir hissningen av deras tröjor med numren 22 och 33 upp i taket i Rogers Arena, där redan Markus Näslund har sin nummer 19 hänger. NHL-basen Gary Bettman kom med nyheten när draften skulle inledas i Vancouver och han som vanligt buades ut. Bettman vände på klacken och hämtade ut Sedinarna och genast dog buropen ut. Smart gjort av Bettman.

Foto: Linda Suslin Spiess

Alligatorvarning

Lockout för att få bort lönetaket

Lönetak eller ej? Flera toppnamn inom NHL vill ha bort lönetaket för att fritt kunna utveckla sina lag. Kan det gå så långt som att det blir en lockout för att driva igenom det? Många andra påpekar dock fördelarna med den jämnhet som skapats i ligan tack vare lönetaket. Vi får se var den här debatten fortsätter under sommaren och in i nästa säsong.

Callahans karriär över

Ryan Callahan sätts upp på den långsiktiga skadereserven det år han har kvar på sitt kontrakt med Tampa. 34-åringen har problem med en disk i ryggen, vilket gör att han knappast kommer att kunna fortsätta spela hockey. Samtidigt lösgör det 5,8 miljoner dollar för Tampa att dels lägga på Brayden Points nya kontrakt och på eventuella nya spelare. Tampa och alla andra lag har också fått ett nytt lönetak att förhålla sig till kommande säsongen på 81,5 miljoner dollar (lönegolvet är 60,2 miljoner). Callahan spelade 878 matcher med NHL-lagen New York Rangers och Tampa och svarade för 425 poäng (206+219). I två och ett halvt år var han lagkapten i Rangers och då även ansedd som lagets fysiska motor. I Tampa var han assisterande kapten de sista dem åren. Han spelade OS för USA både 2010 och 2014 och har ett OS-silver.

Callahan lämnar utrymme under den nya lönetaket för att Tampa ska kunna skriva långtidskontrakt med Brayden Point.

Ser inte bra ut för Strålman

I och med att Braydon Coburn fick förlängt med två år här i Tampa är det otroligt att också Anton Strålman ska få ett nytt kontrakt. Det har varit helt tyst kring västgöten, som fick avsluta säsongen skadad. Inget bra utgångsläge då också kontraktet går ut om några dagar.

Trotjänaren köps ut

Säsongen 2018-19 var ett stort misslyckande för 34-årige Corey Perry. Det blev bara 31 matcher efter en massa skadebekymmer. Nu meddelar Anaheim att klubben köper ut Perry, som på 1 106 matcher i den enda klubb han representerat, svarat för 408 mål och 457 assist. Perry bildade under lång tid en av världens vassaste radarpar ihop med Ryan Getzlaf. Tillsammans vann de Stanley Cup 2007, Perry är också medlem i trippelguldklubben efter OS-guld 2010, VM-guld 2016 och Stanley Cup-segern. Han var så sent som hösten 2016 med och vann World Cup med Kanada.

Babcock ensam kvar

Torontos general manager Kyle Dubas rensar friskt i båset. Ingen av Mike Babcocks assisterande coacher får förnyat förtroende.

Sluts cirkeln för Loui?

Loui Eriksson inledde sin NHL-karriär med sju säsonger i Dallas. Sedan blev det Boston och en flytt till Vancouver som blev allt annat än en succé. Nu ryktas det att 33-årige Loui är på väg tillbaks till Dallas igen. Han har tre år kvar på sitt kontrakt med Vancouver.

Unnar verkligen Steen segern och nu ökar pressen i Toronto

Nya Marriott-hotellet sträcker sig mot Tampas himmel och högt över Ryan McDonaghs och Victor Hedmans porträtt. I dag är det bara 94 dagar kvar till första träningsmatchen mot Carolina i Amalie Arena bakom mig. Jag tog bilden i går söndag. Tampa möter Carolina hemma och borta. Samma sak med Nashville och avslutar försäsongen med tre matcher mot Florida.

Solsken

Binnington – rena Hollywood-storyn

Stanley Cup-mästare måste alltid ha en bra målvakt. Det är sen gammalt. St. Louis hade en målvakt som stal match 5 och viktigast av allt, han stal match 7. När Boston öste på med sin sista offensiv i första perioden i säsongens sista match och spelade ut St. Louis, då stod Jordan Binnington där och sög verkligen åt sig puckarna. Han var den enskilda spelaren som mest bidrog till segern i match 7. Därmed blev han också första rookiemålvakten att vinna 16 slutspelsmatcher. 25-åringens NHL-karriär, som inleddes några dagar efter nyår i år, är en fullständigt otrolig saga. En sådan det förmodligen kommer att göras film på i Hollywood. Så otrolig är den.

O’Reilly värlförtjänt

St. Louis fick slita hårt för sina mål i Stanley Cup-finalen. Då var det extra skönt för medspelarna när de kunde räkna med säkra bidrag från en spelare. Ryan O’Reilly tog på sig den uppgiften och gjorde mål i de fyra sista finalmatcherna. Det har ingen spelare gjort tidigare. Inte ens Wayne Gretzky, som är den senaste att göra mål i fyra matcher i rad i en final. Dock inte de fyra sista. O’Reilly fick också välförtjänt Conn Smythe Trophy, som slutspelets bäste spelare. Ett pris han tjänade ihop till genom att bara bli bättre och bättre för varje match. Han är därmed den förste som får priset redan sin första säsong i en ny klubb. Hans 23 poäng är också klubbrekord för St. Louis.

Steen-kul

Länge sedan jag unnade en svensk att vinna Stanley Cup, som jag unnade Alexander Steen. I år efter år har han tragglat på i ett St. Louis som oftast varit bra. Men aldrig tillräckligt bra. Inte förrän i år när det var en lagmaskin utan superstjärnor. Steen har varit lagets nyttigaste spelare under de 11,5 säsong han spelat där. Han har lojalt fullföljt alla uppdrag han fått. I år i checkinglinen med Ivan Barbasjev och Oskar Sundqvist. En av St. Louis absolut viktigaste kedjor i slutspelet. Kul också för pappa Thomas som trots 14 säsonger i Winnipeg aldrig fick chansen att lyfta bucklan. Nu ordnade Alexander att han fick det. Frågan återstår dock vart Alex kommer att ta den i sommar. Winnipeg? Göteborg? Örnsköldsvik? Här kan ni läsa mer om finalen i min text från finalnatten: https://dagensnhl.com/2019/06/13/antligen-for-st-louis-och-alex-steen-tack-vare-jordan-binnington/

500 000 firade under bågen

Bågen i St. Louis byggdes som en gigantiskt port till västern. I lördags blev den samlingspunkten för att Blues-fans där de tog emot spelarna efter Stanley Cup-paraden genom stan. Lagkapten Alex Pietrangelo och Vladimir Tarasenko var bara ett par av spelarna som hoppade av fordonen de åkte på för att direkt möta fansen. Pietrangelo hade med sig bucklan så att folk fick känna på den. Sånt uppskattas.

Laila-effekten

10-åriga Laila Anderson är St. Louis verkliga superfan. Hon drabbades av en sällsynt sjukdom, men har under sjukdomstiden aldrig gett upp hoppet för ”sitt” lag. När hon fick träffa spelarna smittade hennes entusiasm och framtidstro av sig och bidrog på sitt sätt till att bucklan hamnade i St. Louis. Redan i onsdagskväll var hon med på isen i Boston och firade med grabbarna och svarade världsvant på reportrarnas frågor. Flera spelare, bland annat Alexander Steen, vittnade om vad hennes medverkan betytt. Givetvis var Laila också med på scenen under bågen hemma i St. Louis i lördags, där hon återigen fick kyssa Stanley Cup.

Brett drack upp alla

Förre målsprutan i bland annat St. Louis, Brett Hull, började fira redan före match 6. En rejält överförfriskad Hull sågs elda massorna inför sista hemmamatchen. Enligt twittraren @AustinHuff behöver målvaktshjälten Jordan Binnington aldrig mer betala för en drink i St. Louis – för Brett Hull har redan druckit upp dem. Riktigt så illa var det väl i alla fall inte, för en hel del av spelarna hade fått i sig en del före och fick det även under paraden i lördags. Det både syntes och hördes när spelarna intervjuades. Men vinner man Stanley Cup för första gången på 52 år är det väl inte så konstigt att man firar.

Hagelin skrev på för fyra nya år

Tvåfaldige Stanley Cup-mästaren fostrad i Södertälje, Carl Hagelin, blir kvar i Washington ytterligare fyra år. Han skrev på söndagen nytt kontrakt som ger honom totalt elva miljoner dollar. Washington uppskattar Hagelins förmåga att kunna spela i alla fyra kedjorna, hans vinnarvilja och det han gör i boxplay. Därför såg de till att behålla honom.

Yzerman vill ha Kronwall

Niklas Kronwall har efter en riktigt bra säsong ännu inte avslöjat något om sin hockeyframtid. Till Detroit Free Press säger dock nye general managern Steve Yzerman att vill Kronwall fortsätta sedan kontraktet gått ut, är Steve positiv till det.

Gick ner i lön

Jordan Eberle har spelat 666 NHL-matcher, de senaste 159 i New York Islanders där han producerat 96 poäng. Bra, tyckte ledningen för klubben, som nu gett honom ett femårskontrakt värt 5,5 miljoner dollar per år i snitt. Faktiskt en nedgång från avtalet han hade med sig från Edmonton, som gav i snitt sex miljoner. Eberle var Islanders klart vassaste spelare under slutspelet.

Määttä västerut

Olli Määttä vann Stanley Cup två gånger med Pittsburgh, men nu ska han bygga Chicagos nya försvar. Det behöver sannerligen förstärkas då laget släppte in näst mest mål, 291, efter Ottawas 301 senaste säsongen. Unge tyske anfallaren Dominik Kahun går motsatt väg.

Utvecklar Dallas-spelare

Pär Johansson har varit spelutvecklare i HV 71 de senaste åren. Nu blir han det i Dallas, för klubbens Europabaserade framtidsspelare. NHL börjar mer och mer uppskatta svenskarnas kunskaper även utanför isen.

Nash till Columbus igen

Rick Nash återvänder efter ett sabbatsår från hockeyn till Columbus. Den storväxte före detta måltjuven, som avslutade karriären i Boston, kommer att bli så kallad speciell assistent till general managern,.

Foto: Linda Suslin Spiess

Alligatorvarning

Tung press på Maple Leafs nu

Att Toronto är en hockeystad har vi fått lära oss sedan Inge Hammarström och Börja Salming landade där i början på 1970-talet. Laget har vunnit Stanley Cup 13 gånger. Men det är nya tider nu. Både i Kanada och i Toronto. Maple Leafs har inte vunnit Stanley Cup sedan 1967. Men de senaste åren har andra lag från staden lyckats oerhört bra. Senast i rad Raptors, som blev första lag från Kanada att vinna NBA. Före dem var basebollaget Blue Jays ett topplag även om laget missade World Series och föll i semifinal både 2015 och 2016. Men laget vann World Series både 1992 och 1993.. Fotbollslaget Toronto FC var i två raka finaler i MLS Cup 2016 och 2017 och vann den senare. Och förra året vann Marlies AHL-slutspelets Calder Cup. Upp till bevis för Maple Leafs nu att följa den vinnande trenden för stadens topplag.

Bostons skador

Efter finalförlusten i match 7 blev det tills lut offentligt vilka skador spelarna hade där. Mycket riktigt drogs både Patrice Bergeron och Brad Marchand med olika skador. Båda hade problem med ljumskarna, som satte ner deras kapacitet. Trots det vann ändå Marchand slutspelets poängliga på samma poäng som Ryan O’Reilly, men Brad hade ett mål mer än Ryan. Även Jake DeBrusk hade problem efter den hjärnskakning han fick redan i första omgången mot Toronto. Mitt i besvikelsen fick fansen och spelarna glädjas åt att Zdeno Chara i alla fall blev meste spelare i en match 7 med sitt 14:e framträdande.

Elias brorsa åker hem

Elias Pettersson blir ensam i Nordamerika nästa säsong. Hans storebror Emil lämnar Milwaukee efter 133 AHL-matcher och återvänder till Växjö. Laget 25-åringen lämnade efter 33 matcher 2017. Växjö därmed plockat hem sin andra svenska center från Nordamerika inför nästa säsong, då ju också Jacob Forsbacka-Karlsson.

Äntligen för St. Louis och Alex Steen tack vare Jordan Binnington

Tampa. St. Louis Blues har väntat längst av alla NHL-klubbar på att vinna Stanley Cup. Det tog 52 år.

Alexander Steen är en av de svenskar som väntat längst på att vinna Stanley Cup. Det tog 14 år, 963 NHL-matcher och 87 i slutspel innan han i natt som trea efter backveteranerna Alex Pietrangelo och Jay Bouwmeester fick uppleva en hockeyspelares största ögonblick – att få lyfta Stanley Cup över sitt huvud och kyssa den klassiska bucklans sockel.

Efter en NHL-säsong där de offensiva lagen dominerade och öste in mål, kom slutspelet att bli ett där de defensiva spelade förstafiolen. Det blev till sist så att det fysiskt spelande Boston maldes ner av ett ännu mer fysiskt och större St. Louis i en spelmässigt ganska trist finalserien. Men gillar man fysisk hockey var det sju julaftnar.

Den avgörande nyckeln hade precis som jag förutspådde målvakten. Jordan Binnington dominerade match 5. Tuukka Rask var kung i match 6 och när det skulle avgöras var det 25-årige Binningtons tur. Boston dominerade första perioden. Men Binnington tog allt. Hans spel gav St. Louis chansen att göra viktiga första målet. Självklart var det Ryan O’Reilly som fick göra det och visa vägen till klubbens första Stanley Cup. Det var för övrigt andra året i rad en ny klubb vann sin första Stanley Cup..

På något sätt var det symtomatiskt för hela finalserien att det var Binnington och O’Reilly som visade vägen. O’Reilly har klivit fram mer och mer i slutspelet och tilldelades helt riktigt Conn Smythe Trophy. Hans 23 poäng var lika många som poängligevinnaren Brad Marchand, som hade ett mål mer. Men O’Reilly var som bäst när det var som viktigast. Det var inte Marchand. O’Reilly avslutade finalserien med poäng i sex raka matcher. Den sviten har ingen haft sedan Mark Messier. Han avslutade också med mål i de fyra sista matcherna. Det har ingen gjort tidigare. Senast en spelare gjorde mål i fyra matcher i rad i en final var Wayne Gretzky. Då inser vi magnituden bakom Ryans spel.

Givetvis var Pietrangelos 2-0 med bara åtta sekunder kvar till första pausen än mer knäckande för Boston, som fick börja jaga. De två målen i första perioden gav också förnyad energi till de stora St. Louis-spelarna, som sett trötta ut i match 6 och i första perioden i natt. Efter 2-0 i TD Garden i Boston fick de ny energi, tillräckligt för 40 minuter till.

Mittperioden blev mållös för Binnington fortsatte agera magnet i St. Louis mål. Han som debuterade i NHL strax efter nyår, släppte knappt några returer alls. Räddningen på Joakim Nordströms jätteläge i tredje perioden var en av hans svettigaste. Det skulle ta 57 minuter och 50 sekunder innan Boston en enda gång lyckades överlista Binnington, vars 2019 går till historien som en av NHL:s märkligaste hjältesagor.

St. Louis vann nu tre av sina fyra segrar i Boston och underströk hur bra laget varit på bortais, efter nyår vill säga. För ni minns väl alla att laget låg sist när 2019 började. Sist i hela NHL. I november hade Mike Yeo fått sparken och in på nya året började nye coachen Craig Berube få ordning på styrkorna. Han försökte få mer fart på de stora spelarna och fick igång en lagmaskin som vann ända fram till 12:e juni. Därför blir det nu en Stanley Cup-parad i St. Louis om ett par dagar.

Innan jag kommer in på svenskarna finns det en spelare jag unnar den här segern mer än andra – Jay Bouwmeester. En klassback som spelar klassiskt kanadensiskt snyggt. Han spelar tufft, men aldrig fult. En spelare som vunnit VM-guld 2003 och OS-guld 2014 tar nu steget in i Trippelguldklubben. Till de segrarna har han också segrar i World Cup både 2004 och 2016. Efter en massa år i Florida och Calgary fick han vänta tills han var 29 år innan han ens fick spela sin första slutspelsmatch. Nu är 35-åringen från Edmonton också Stanley Cup-mästare.

Binnington var en nyckeln till segern då det kom ner till en match 7. Ryan O’Reilly var en avgörande faktor på vägen dit för ett lag som hade svårt med målskyttet. Men som alltid när det gäller att vinna Stanley Cup är det djupet i laget som avgör. Och checkinglinens spel blev sett för hela slutspelet oerhört avgörande. Det kunde inledningsvis tyckas som underskattning av svenskarna Alexander Steen och Oskar Sundqvist att de placerades i fjärdekedjan. Men i årets Stanley Cup-mästare finns det ingen egentligen första eller fjärde. Alla spelar ungefär likadant, med ett uppoffrande checkande högt och så bidrog alla mer eller mindre i poängskördandet.

Ihop med ryssen Ivan Barbasjev blev Steen och Sundqvist St. Louis mest fruktade enhet för motståndarna. Slutspelets bäste svensk har varit Oskar Sundqvist. I finalen var det egentligen bara Marcus Johansson som hotade honom, då han tillsammans med Charlie Coyle varit Bostons genomgående bästa anfallsspelare. Men Sundqvist har varit brutal med sitt fysiska spel. Han har gett allt i alla lägen och inte dragit sig för att som i natt köra över Patrice Bergeron på väg att byta.

Nu blev 25-åriga Oskar från Boden den historiska första svensken att vinna Stanley Cup för två olika klubbar. Han vann ju för Pittsburgh 2016. Då i en ytterst blygsam roll med bara två spelade matcher. Den här gången hade han en huvudroll.

Alexander Steen har spelat 11,5 år i St. Louis och varit assisterande lagkapten de senaste tio. En oerhört laglojal och nyttig spelare för ett lag där han under dessa år i princip spelat i alla roller man kan ha som forward. Som ledande spelare gjorde han 33 mål 2012-13, men har också funnits sig i mindre glamorösa roller. Som den i år. Spelar ingen roll för Alexander, han går alltid in och ger 100 procent. Han har varit en hel del skadad den här säsongen men smärtan byttes i natt ut mot glädjen att få lyfta Stanley Cup.

Så har vi match 2:s osannolike hjälte. Carl Gunnarsson spelade bara 25 matcher på grund av skador i serien. Det blev bara tre mål och fyra assist i den för den defensive backen. Han var också sjundeback när slutspelet startade och det blev bara 19 matcher för honom där, men har spelade till sig en ordinarie plats efter avgörandet förlängningsmålet i match 2. Den match där St. Louis inledde sin segerresa i Boston i den här finalen. Nu får 32-åringen som spelat 581 NHL-matcher och 62 i slutspel ta med sig bucklan hem till Örebro i sommar. Återstår sedan att se om han återkommer. Nattens Stanley Cup-final kan ha varit hans sist i St. Louis, då hans kontrakt går ut.

”Sunken” får ta med den en gång till till Boden, men frågan är var Alexander kommer att ta den. Han är ju född och uppväxt i Winnipeg där han pappa Thomas spelade. Han hade sina juniorår och första år i elitserien med Frölunda i Göteborg och det blev även en och en halv säsong i Örnsköldsvik med Modo. Han kanske blir den som får ta bucklan över Atlanten från Winnipeg till Göteborg. Vi får se…

Alexander och Carl blev i alla fall 39:e och 40:e svensken att vinna Stanley Cup. Oskar sällar sig till tvåfaldiga vinnarna Carl Hagelin, Patric Hörnqvist, Marcus Krüger, Johnny Oduya, Tommy Albelin, Peter Forsberg, Ulf Samuelsson, Willy Lindström och Tomas Jonsson.

Förresten – tisdagen den 17 september 19.30 möter Tampa Carolina i säsongens första träningsmatch några kvarter från där jag sitter just nu…

Rask eller Binnington avgör vem som vinner Stanley Cup

Stanley Cup-finalen avgörs i en match 7 tack vare storspel av de båda målvakterna. Natten till torsdag avgörs allt.

Solsken

Rask höll drömmen vid liv

Tuukka Rask visade med sin insats i natt att det blir målvakterna som kommer att avgöra den här finalen. När St. Louis jagade kvitteringen och ledningsmål i andraperioden i match 6 klev finländaren fram med de där avgörande räddningarna. Rasks 28 räddningar totalt frustrerade ett allt trubbigare St. Louis och gav till slut Boston segern med 5-1 och därmed har vi en match 7 om vem som ska vinna Stanley Cup 2019.

Binningtons storspel

Jordan Binningtons intåg i St. Louis kasse dagarna efter nyår och vad det betydde för lagets uppvaknande, är redan klassisk hockeyhistoria. Men Jordan har fortsatt övertyga i slutspelet, även om han darrade i match 3 och blev utbytt. Åter i kassen storspelade han. Speciellt i viktiga match 5 i Boston. Hemmalaget pepprade honom med skott, men han släppte bara ett. Hans 38 räddningar är det bästa en rookiemålvakt presterat på 32 år. Då 1987 hette målvaktstalangen Ron Hextall och spelade i Philadelphia. Ken Drydens 56 räddningar som rookie 1971 i Montreal är ändå bäst genom tiderna. Rogie Vachon, också Montreal, hade 51 och 40 1967. De är de enda som varit bättre än Jordan Binnington. Det är 13 år sedan en rookiemålvakt senast vann Conn Smythe. Då var det Cam Ward i Carolina. Binnington såg mer mänsklig ut i match 6 och utsattes hela matchen för tuff psykning av Bostons spelare. Hans spel i match 5 visade dock att ska St. Louis vinna så är det efter storspel av Jordan. Än mer understruket efter Rasks insats i match 6.

O’Reillys balansträning

Ryan O’Reillys spel på slutet i Stanley Cup-finalen förde upp honom till toppen i snacket om vem som ska vinna Conn Smythe Trophy. I veckan som gick lades en kort filmsnutt ut på social medier för att visa bakgrunden till Ryans storhet som spelare. Det var från hans träning som visar att han inte bara kör de vanliga övningar som alla hockeyspelare kör. Han kör dem samtidigt som han exempelvis kör balans. Vid en balansövning jonglerade han med pucken samtidigt. Allt under mottot att han ska lära sig att tänka samtidigt som han presterar med kroppen. Ganska enkelt egentligen. Det är ju det hockey handlar om.

Marchand-mål – då vinnr Boston

Brad Marchand visade Boston vägen till match 7 med sitt 1-0 i första perioden. När han gör mål vinner nästan alltid Boston, som nu har 25-1 när han är målskytt. I årets slutspel har Boston 8-0 när Brad Marchand är målskytt.

Opererad Erik på basket

Erik Karlsson opererade sin ljumskskada sista maj, men redan ett par dagar senare var han på basket. Han syntes på bilder efter match 3 mellan Golden State och Toronto i Oakland, då han hoppade runt på kryckor efter matchen och letade efter förste svensken i en NBA-final Jonas Jerebko. Det var San Jose som meddelade att Erik opererats och han förväntas vara återhämtat för att spela direkt igen i höst. Frågan är bara var?

Skinner skinnar Buffalo

Jeff Skinner kom och öste in 40 mål sin första säsong i Buffalo och målmässigt bästa i ligan. Det gillades i klubben, som belönade Jeff med ett åttaårskontrakt värt i snitt nio miljoner dollar per år.

Janis kvar i Texas

Mattias Janmark har skrivit på för ytterligare ett år med Dallas, för 2,3 miljoner dollar.

Trejdrykten kring svenskar

Victor Rask uppges kunna vara en del i en trejd för att få Phil Kessel från Pittsburgh till Minnesota. En sådan trejd skulle också kunna innehålla backen Jack Johnson. Det finns också ett rykte att Vancouver och Edmonton skulle göra ett byte av Loui Eriksson och Milan Lucic.

Mycket på gång i NHL

Ursprunget till alla trejdrykten är givetvis alla de spelare som kommer bli tillgängliga och de ombyggnationer som pågår i en rad klubbar. The Hockey News har sammanställt en del av det som är på gång här: https://thehockeynews.com/news/article/these-teams-will-influence-the-2019-nhl-off-season-the-most

Sellgren vann Calder Cup

Charlotte Checkers slog Chicago Wolves i Calder Cup-finalen. Oscar Dansk fanns på förlorarsidan. Men Jesper Sellgren fick fira. Backen från Örnsköldsvik spelade klart säsongen med Luleå i SHL innan han stack över till AHL. På sina elva matcher gjorde han tre mål och en assist och bidrog till segern.

Foto: Linda Suslin Spiess

Alligatorvarning

St. Louis-tidning firade för tidigt

St. Louis Post-Dispatch, lokaltidningen i staden där match 6 av årets Stanley Cup-final spelades, tog ut segern lite för tidigt. Bucklan fanns på plats och laget ledde med 3-2. En seger till behövdes ”bara” för att det NHL-lag som väntat längst av alla på en seger äntligen skulle få lyfta den. Klart segerförberedelserna satte igång. Tyvärr för lokaltidningen lyckades en gratulationsannons slinka med ut till läsarna redan på söndagen. Tidningen fick gå ut och be om ursäkt. Nu får de hålla på annonserna fram till natten mot torsdag i stället.

Dålig domarnisats i match 5

Zebrorna, eller domarna i dagligt tal, fick massor av kritik efter match 5 i Stanley Cup-finalen. Främst givetvis när Tyler Bozak fällde Noel Acciari bakifrån utan åtgärd. Att sedan David Perron ökade på till 2-0 för St. Louis bara sekunder senare ökade på ilskan i Boston-lägret. Vi såg ju bland annat deras general manager Cam Neely i vredesmod kasta en vattenflaska i logen där han satt. Domarna missade också huvudtacklingen från Ivan Barbasjev på Bostons bäste anfallen Marcus Johansson. Den missen rättade dock NHL till och gav ryssen en match avstängning i efterhand. Det var St. Louis ckeckinglines andra avstängning i den här finalen, då ju också Oskar Sundqvist fick sitta en match. Bara Alexander Steen har hittills hållit sig på rätt sida om lagen.

Charas och Bostons käftsmäll

Brayden Schenn sköt och Zdeno Chara sträckte fram klubben för att blocka i match 4 förra måndagen. Men pucken styrdes i stället med hög fart, via hans klubba rakt upp på munnen på den gigantiske slovaken. Han däckade direkt och fick hjälpas av isen samtidigt som blodet rann. Han fick sy några stygn och kom tillbaks till Bostons avbytarbås i tredje perioden med ett heltäckande ansiktsskydd. Men lagkaptenen spelade aldrig. Ett stort avbräck för Boston. Han avråddes av läkare att spela, men ville vara med sina lagkamrater. I match 5 var han dock på isen, med skydd runt, inte mitt framför, ansiktet. Han kunde inte prata och dagen innan svarade han skriftligt på frågor från journalister. Snacka om ledargestalt.

Var är Schwartz?

Bara San Joses Logan Couture med 14 mål har gjort fler än St. Louis Jaden Schwartz 12. Men i finalen har Schwartz varit ovanligt blek. Han hade en assist i match 1 och en i match 2. Därefter nada. Inte ett enda finalmål från St. Louis skyttekung i slutspelet. I match 6 såg också många av St. Louis stora spelare märkbart trötta ut. Trenden att St. Louis fått jobba mer för sina mål än Boston stärktes inför match 7 och kan bli St. Louis öde. Schwartz och alla andra målskyttar måste visa sig igen. Boston har gjort 21-14 gentemot St. Louis i finalens sex första matcher.

Byström ger upp

Ludwig Byström är med sina 260 AHL-matcher den svensk som spelat flest matcher i den serien, utan att få en enda chans i NHL. Nu ger han upp och åker hem till Europa efter drygt fyra år i USA. Ny klubbadress för Ö-viksbacken är Kärpät i Finland. Därmed framstår Victor Hedman än ensammare från den gamla hockeyfabriken Modo i världens bästa liga.

Hall inte intresserad

Taylor Hall utsågs till NHL:s MVP förra säsongen, men verkar inte intresserad att stanna i New Jersey. I sommar kan han förlänga sitt kontrakt, som han då har ett år kvar på. New Jersey vill skriva ett nytt långt kontrakt med kanadensaren, men enligt The Fourth Period är inte Halla intresserad.

Doldisen i Philadelphia bäste svensken i en Stanley Cup-final

Foto: Maja Suslin

Nicklas Bäckström var med sina sju poäng förra året den senaste svenska poängkungen i en finalserie i kampen om Stanley Cup.

Tampa. I natt kan duon Alexander Steen och Carl Gunnarsson blir nummer 39 och 40 av svenskar som vunnit Stanley Cup. Om St. Louis vinner blir också Oskar Sundqvist den förste svensken att vinna för två olika klubbar, då han var med när Pittsburgh vann 2016.

Fem svenskar finns med i årets Stanley Cup. Trots att 38 svenska spelare fått vara med och hissa den historiska trofén genom åren och många gjort hjälteinsatser på vägen dit, är det förvånansvärt få svenskar som varit direkta finalhjältar. Av de 62 svenskarna som fått spela en Stanley Cup-final är det faktiskt bara Peter Forsberg som gjort ett hattrick i en finalmatch. Det gjorde han 1996. Sedan klev ju Patric Hörnqvist fram 2016 och avgjorde hela finalen. Han iklädde sig samma roll ihop med Carl Hagelin året efter.

Men den poängmässigt bäste svensken i en finalserie, det är en doldis. Han spelade nio säsonger i NHL. Alla för Philadelphia, förutom fem matcher sista säsongen med Dallas. När han spelade sin final 1987 fick han inte ens vinna Stanley Cup. Edmonton vann med 4-3, men Per-Erik Eklunds åtta poäng står än i dag som den bästa enskilda svenska poänginsatsen i en finalserie. Stockholmaren som kom till NHL från AIK och avslutade sin karriär i Leksand gjorde ett mål och assisterade till sju det året.

Mest poäng av svenskar i en finalserie totalt sett, det har faktiskt en back svarat för. Stefan Persson är också han, trots sina fyra Stanley Cup-ringar som han vann i rad, något av en doldis i dag. Han vann dem 1980-83 och spelade även en femte raka final 1984, då Edmonton tog över med sitt superlag anfört av Wayne Gretzky. På sina fem raka finalserie gjorde Stefan 15 poäng (3+12).

De fem svenskarna i årets final har hittills gjort elva poäng, men det är långt upp till de finaler där svenskarna producerade mest. Givetvis var det under Detroits senaste storhetstid 2008 och 2009. Det senare året, när dock Pittsburgh vann i match 7, gjorde svenskarna 21 poäng. Året innan, där Detroit vann över samma Pittsburgh med 4-2, blev det 20 blågula pinnar. För att hitta den tredje mest poängrika finalen får vi gå tillbaks till 1982 när New York Islanders tog sin tredje raka finalseger genom att svepa Vancouver. Det blev 18 svenskpoäng trots att det bara blev fyra matcher och Stefan Persson fick den gången dela den svenska poängligatiteln med Thomas Gradin. Båda svarade för fem poäng för vardera laget.

Svenskar har vid flera tillfällen satt tonen genom att göra första finalmålet. Så var det 1981 när Anders Kallur gjorde sina båda mål i match 1, varav ett av dem var finalens första. Årets efter gjorde Thomas Gradin första målet. 1986 var det Mats Näslunds tur och 1991 Uffe Samuelsson. Sedan tog det fram till 2008 innan det blev en svensk premiärskytt igen. Då klippte Mikael Samuelsson in både första och andra målet i finalserien. Därefter har ingen svensk gjort första målet.

Här är en unik genomgång av alla svenska poängplockare sedan första finalen med svenskt deltagande 1980. Det är sådana här djupdykningar man kan göra när termometern visar 33, fast det känns som 39 ute i den fuktiga Floridavärmen.

1980

Stefan Persson gjorde ett fantastiskt slutspel och sköt tre mål och fyra assist i finalserien mot Philadelphia, som New York Islanders vann med 4-2. Bob Nyström hade 3+1, men sköt bucklan för första gången till klubben genom sitt mål i förlängningen i match 6. Det var för övrigt Stefan som såg till att det blev förlängning med sitt 3-3-mål. Men Bob räknar vi inte in bland svenska cup-vinnare då han spelade med kanadensiskt medborgarskap. I poängsammanhang får han dock vara med.

1981

Anders Kallur och Bob Nyström gjorde två mål och assisterade till två var när Islanders vann andra raka efter 4-1 mot Minnesota, där Kent-Erik Andersson gjorde ett mål.

1982

Thomas Gradin fick poängligatiteln efter tre mål och två assist mot Stefan Perssons fem assist. Thomas radarpartner Lars Molin hade fyra assist. Store backen Lasse Lindgren sköt också ett mål för Vancouver som sveptes av Islanders, där Bob Nyström gjorde två mål och nykomlingen Tomas Jonsson hade en assist.

1983

Islanders vann fjärde raka med 4-0 över Edmonton och fyra svenskar gjorde två poäng var. Tomas Jonson, Bob Nyström och Anders Kallur hade alla 1+1, medans Stefan Persson fick två assistpoäng.

1984

Omvända roller där Edmonton svepte Islanders. Stefan Persson hade en assist, men bäste svensk i finalen var Willy Lindström med två mål och en assist.

1985

Willy ensam poängplockare med tre mål när Edmonton vann andra raka. Nu med 4-1 mot Philadelphia med Pelle Lindbergh i målet.

1986

Mats Näslund svarade för en av de bästa insatser genom tiderna i en final. Tre mål och fyra assist blev det på väg mot Montreals seger med 4-1 över Calgary. Montreals andre svensk Kjell Dahlin sköt också ett finalmål.

1987

Edmonton vann med 4-3 över Philadelphia, men Per-Erik Eklund satte svenskt rekord i poäng med ett mål och sju assist. Hans lagkamrat Kjell Samuelsson hade också en finalassist och i vinnarlaget bokfördes Kenta Nilsson för en assist.

1989

Calgary fick revansch på finalen 1986 och slog nu Montreal med 4-2. Mats Näslund ändå poängbäste svensk med 2+1, då Håkan Loob bara hade en assist.

1991

Ulf Dahlén hade två mål och två assist mot Ulf Samuelssons två mål och en assist. Samuelssons Pittsburgh slog Dahléns Minnesota med 4-2.

1992

En ena ynka svensk assist denna finalserie. Kjell Samuelsson svarade för den när Pittsburgh svepte Chicago. Samuelsson blev förste svensk att spela final med två olika klubbar och den här gången vann han.

1993

Dubbelt upp detta år. Tomas Sandström stod för båda finalassisten, men hans Los Angeles föll mot Montreal med 4-1.

1995

New Jersey svepte Detroit och Tommy Albelin i vinnarlaget, samt backkollegan Nicklas Lidström i motståndarlaget hade båda två assist var.

1996

Peter Forsbergs stora finalår. Förutom hans hattrick i första perioden i match 2 gjorde han två assist till i finalserien när Colorado slog Florida med 4-0. Förbundskapten Johan Garpenlöv hade en assist i det svepta laget.

1997

Nicklas Lidström tog poängtiteln för sitt enda mål. Mikael Renberg och Tomas Sandström hade också var sin assist i den finalen när Detroit slog Philadelphia med 4-0. Sandström den andre att spela final för två klubbar och vinna vid andra försöket.

1998

Svensk kung i finalen var Tomas Holmström efter ett mål och fyra assist. Lidström hade 1+1 och Anders Eriksson bidrog med en assist när Detroit svepte Washington. Calle Johansson hade en assist i förlorarlaget.

2002

Nicklas Lidström med 1+2, Fredrik Olausson med två assist och Holmström med ett mål bidrog alla till att Detroit slog Carolina med 4-1.

2003

Samuel Påhlsson svensk poängkung med 1+1 när klubbkompisen Niclas Hävelid hade en assist. Men New Jersey slog deras Anaheim med 4-3. Olausson poänglös i Anaheim när han som tredje svensk spelade final med två olika lag.

2004

Fredrik Modin fick lyfta bucklan efter 1+2 när Tampa slog Calgary med 4-3. Marcus Nilson 1+1 i Kanada-laget.

2006

Carolina vann med 4-3 över Edmonton. Förlorarna hade svenska poängkungen i Dick Tärnström med två assist. Niclas Walin med en assist fick dock en Stanley Cup-ring.

2007

Daniel Alfredsson gjorde så gott han kunde med fyra mål och en assist i finalen, men Samuel Påhlsson med 1+1 och hans Anaheim slog Ottawa med 4-1.

2008

Nytt svenskt poängrekord när en tredjedel av Detroits lag var svenskar. Henrik Zetterberg bäst med 1+5, före Mikael Samuelsson 3+1, Nicklas Lidström 1+2, Niklas Kronwall 0+3, samt Johan Franzén och Tomas Holmström 1+1. Totalt 20 svenska poäng när Detroit slog Pittsburgh med 4-2.

2009

Rekordåret då sju svenskar i Detroit gjorde 21 poäng i finalen. Men vad hjälpte det när Pittsburgh fick revansch från året innan och vann match 7. Zetterberg bäst igen med två mål och fyra assist. Därefter Franzén 2+2, Jonathan Ericsson 2+1, Lidström 0+3, Kronwall 1+1, Holmström 0+2 och Samuelsson med en assist.

2010

Niklas Hjalmarsson ensam svensk poängplockare i finalen när Chicago slog Philadelphia med 4-2. Han hade tre assist.

2011

Sedinarnas stora finalbesvikelse där Boston slog Vancouver över sju matcher. Daniel var finalbäst med 1+3 före Alexander Edler med två assist. Henrik Sedin hade bara ett enda mål.

2013

Johnny Oduya poängkung med 1+2 före lagkamraten Marcus Krüger med 1+1 när Chicago slog Boston med 4-2.

2014

Carl Hagelins 1+1 enda svenskpoängen när Los Angeles slog hans New York Rangers, med Henrik Lundqvist i målet.

2015

Victor Hedman svensk poängkung med fyra finalassist före lagkamraten Anton Strålman med två. Men det var Johnny Oduya och Marcus Krüger som efter var sin assist fick ta med sig Stanley Cup hem till Stockholm.

2016

Melker Karlsson var svensk poängkung i den finalen efter två mål och två assist. Carl Hagelin hade också fyra poäng, men bara ett mål. Patric Hörnqvist gjorde två mål, varav finalens viktigaste. det som gav Pittsburgh segern med 4-2 mot San Jose. Hagelin fjärde svensk att spela final för två olika lag.

2017

Den final som tillsammans med 2009 haft flest svenska poängplockare. Då var det dock enbart sju Detroit-spelare. När Pittsburgh slog Nashville med 4-2 var det två i segerlaget och fem i utmanarna. Nashvilles Calle Järnkrok var poängkungen med ett mål och tre assist, före Viktor Arvidsson och Mattias Ekholm, båda på 1+2. Patric Hörnqvist, Pittsburgh, hade 1+1, Patrik Åberg och Filip Forsberg var sitt mål för Nashville, men det viktigaste och enda, det sköt Carl Hagelin. Han avgjorde med det i match 6.

2018

Nicklas Bäckströms ett mål och sex assist i en finalserie slår sig in på andra plats ihop med Stefan Persson 1980 och Mats Näslund 1986 vad gäller antal poäng. André Burakovsky hade också en bra final med fyra assist när Washington äntligen vann. Det blev 4-1 mot succénykomlingen Vegas där William Karlsson svarade för ett mål och en assist.

2019

Årets svenske poängkung så här långt i finalserien är Joakim Nordström med ett mål och tre assist. Därefter kommer St. Louis backveteran Carl Gunnarsson med 1+2, mannen som sensationellt avgjorde match 2 i Boston. Marcus Johansson, Boston har ett mål och en assist. St. Louis-spelarna Alexander Steen och Oskar Sundqvist var sin assist.

Svenskpoäng totalt i en Stanley Cup-finalserie:

  1. Stefan Persson, New York Islanders, 15
  2. Bob Nyström, New York Islanders och Henrik Zetterberg, Detroit, 12
  3. Mats Näslund, Montreal, 10
  4. Per-Erik Eklund, Philadelphia och Nicklas Lidström, Detroit, 8
  5. Nicklas Bäckström, Washington, 7

Bästa svenska finalserierna:

  1. Per-Erik Eklund, Philadelphia, 8 1987
  2. Stefan Persson, New York Islanders 1980, Mats Näslund, Montreal 1986 och Nicklas Bäckström, Washington 2018, alla 7
  3. Henrik Zetterberg, Detroit 2008 och 2009, 6 vardera året