Elias Pettersson och Rasmus Dahlin gör upp om titeln Årets rookie. St. Louis succémålvakt Jordan Binnington vill också ha ett ord med i laget. Men vinner man rookisarnas poängliga med 21 poängs marginal, som Elias gjorde, är man självklart storfavorit. Peter Forsberg, Daniel Alfredsson och Gabriel Landeskog har tidigare fått priset.

Solsken

Justin Williams – vilken ledare

Klart att 37-åringen som kallas Mr Game 7 skulle avgöra match 7 när Carolina slog ut regerande Stanley Cup-mästarna Washington. Justin Williams spelade in pucken framför mål där Brock McGinn styrde in den. Williams ledaregenskaper har gett honom tre Stanley Cup-ringar. En i Carolina och två i Los Angeles. Det är också de egenskaperna som är så mycket värda för ett lag som inte varit i slutspel på tio säsonger och när det kommer till en match 7. Williams har gjort sju mål och assisterat till åtta i match 7. Bäst genom tiderna i NHL. I kvartsfinalen har han åter fått Carolinas spelare att jobba stenhårt för varandra vilket betyder att laget nu har sensationella 2-0 i matcher mot New York Islanders när nästa två matcher spelas i Raleigh. Justin är även nominerad till Mark Messiers ledarpris, tillsammans med Mark Giordano, Calgary och Wayne Simmonds, Nashville. Han är storfavorit, tycker jag.

Målvaktsduellen

Kvartsfinalen inleddes med en fantastisk målvaktsduell på hög nivå i Brooklyn, vilket resulterade i att det efter 60 minuters slutspelshockey fortfarande stod 0-0 mellan New York Islanders och Carolina. Både Robin Lehner och Petr Mrazek räddade 31 skott. Bara Lehner släppte in en enda puck. Det var målsnålt i match 2 också, där Islanders vann med 2-1. Där skadade sig Mrazek och fick bryta. Då kom Curtis McElhinney in och höll nollan de 33.33 han fick spela. Men det är fler burväktare som imponerat. Tuukka Rask spelar som i fornstora dagar i Boston och Philipp Grubauer har varit en stor del i Colorados fina slutspel så här långt.

Erik Karlsson bäst

Hittills har San Joses back Erik Karlsson varit bäste svensken i slutspelet. detta trots att det inte alls är den Erik som för ett par säsonger sedan var en given Norris Trophy-kandidat. Han har problem med sin ljumskar och vi har inte sett mycket av hans vassa skridskoåkning hittills. Men passningsskickligheten och förmågan att vara som bäst i avgörande lägen, den har han visat. Som när han serverade Barclay Goodrow till avgörande i förlängningen i match 7 mot Vegas. Erik spelar säsongens bästa hockey just nu när det behövs. Han hade också i natt en sådan där iskall passning när Brent Burns gjorde 2-3 mot Colorado.

Skrällarnas slutspel

En efter en föll favoriterna och alla vi som tippat stod där med tappade hakor. Första omgången av 2019 års Stanley Cup-slutspel kommer att gå till historien som skrällarnas omgång. För första gången i historien gick ingen vinnare av sin Division vidare till andra omgången. Tampa, Calgary, Nashville och Washington försvann alla direkt. Därmed är alla wild cards vidare – Carolina, Columbus, Dallas och Colorado, vilket också är historiskt. Att Washington försvann direkt betyder att det för 19:e gången de senaste 20 åren kommer bli en ny Stanley Cup-mästare i år. Columbus, St. Louis och San Jose har aldrig vunnit tidigare. Att Columbus 4-0 på Tampa var första gången hittills en President’sCup-vinnare förnedrats så, vet ni förmodligen redan. Men New York Islanders svep av Pittsburgh var klubbens första på 36 år. Ytterligare ett mått på skrälldimensionen av första omgången är att bara 24 spelare som vunnits Stanley Cup, fortfarande är med i racet och vi kan konstatera att bucklan kommer att komma till Sverige också i sommar. Frågan är bara vart? De åtta lag som är kvar har bara vunnit fem Stanley Cup tillsammans de senaste 35 åren. Men alla har svenskar.

Rankningen i slutspelet

3-5-6-11-12-13-15-17. Där har ni rakningen totalt i NHL utifrån poäng av de åtta lag som är kvar efter ”Skrällarnas första omgång”. Lagen rankade 1 – 2 – 4 – 7 – 8 – 9 – 10 – 14 – 16 är alltså redan på golfbanan eller på väg till VM.

Välkomna in i spelet

36 utespelare och en målvakt. Så många svenskar har spelat slutspelshockey i år, sedan Carl Gunnarsson fick hoppa in i St. Louis efter att ha suttit de första matcherna. Alexander Wennberg fick också chansen i Columbus efter att ha varit petad i sju raka matcher från serien och in i slutspelet.

Skrällar i Stanley Cup – bra VM

Skrällarna tidigt i slutspelet bäddar för ett VM med många storspelare. Smaka bara på de här namnen i Rysslands lag: Kutjerov, Ovetjkin, Vasilevskij, Kuznetsov, Malkin, Sergatjev och Orlov. Namn som gör att Ryssland seglar upp som solklara VM-favoriter. Amerikanerna har klart med Gaudreau, Kane, Eichel och Larkin. Leon Draisaitl kommer att förstärka Tyskland. Hemmanationen får med Panik, Tatar, Cernak och Sekera. Tjeckien Palat och Voracek. Schweiz ungdomarna Fiala och Hischier. Men Kanada har hittills haft svårt att övertyga sina utslagna spelare om en vår i Slovakien. Truppen innehåller ändå unga intressanta spelare som Bertruzzi, Chabot och Arizonas målvakt Kuemper och så Vegas succévärvning Mark Stone. Här kan ni se alla ja och nej från de svenska spelarna: http://www.swehockey.se/Nyheter/nyheterfransvenskaishockeyforbundet/2019/April2019/spelarlagetinforhockey-vmislovakien/

Henrik Lundqvist spelar VM och är nominerad till pris för sin ledarroll och arbete med välgörenhet.

Två svenskar nominerade

Både Henrik Lundqvist, New York Rangers och Oliver Ekman Larsson. Arizona, är nominerade för King Clancy Award, tillsammans med Jason Zucker i Minnesota. Priset ges till den som lever upp till ledarrollen både på och utanför isen på bästa sätt. Det handlar också om det arbete man lägger ner när det gäller välgörenhet på den ort man bor och verkar.

Cooper kan bli årets coach

Han ledde sitt Tampa Bay Lightning till tangerat antal segrar i serien. Nu är Jon Cooper (bilden) en av de tre nominerade till priset som årets coach, Jack Adams Award. De övriga är fjolårets Stanley Cup-vinnare Barry Trotz, som gjort underverk med New York Islanders, samt Craig Berube för att han lyckades vända på skutan som heter St. Louis Blues och just nu är i kvartsfinal mot Dallas.

Kutjerov, Crosby eller McDavid?

De tre finalisterna till Hart Trophy, som går till seriens MVP, är klara. Det blev Nikita Kutjerov, Tampa, Sidney Crosby, Pittsburgh och Connor McDavid, Edmonton.

Om spelarna får välja…

Ted Lindsay Award röstas fram till ligans bästa spelare av spelarna själva. De tre bästa är Nikita Kutjerov, Patrick Kane, Chicago och Connor McDavid. Den senare har vunnit de två senaste åren och Kane segrade 2016. Kutjerov har aldrig vunnit.

The Russian Five

I brist på riktig hockey att titta på här i Tampa, gick jag på bio i onsdags. Vackra 20-talsteatern Tampa Theater visade dokumentären ”The Russian Five” om de fem ryska spelarna som revolutionerade Detroits spel på 1990-talet. Filmen hade premiär för en månad sedan och har en intressant upplagd berättelse om allt som hände inför avhoppen från Sergej Fedorov, Vladimir Konstantinov och Slava Kozlov. Det var dramatiska flyktplaner, mutade läkare och Corvetter som lockade de unga ryssarna. Coachen Scotty Bowman kompletterade trio med Vjateslav Fetisov och Igor Larionov, som redan spelade i NHL. Resten är, som man säger, historia. Filmen avslutades med efterspelet till den tragiska olyckan som gjorde Konstantinov rullstolsburen. Efter filmen fanns Bowman och dåvarande general managern i Detroit Jim Devellano med på teaterns scen i verkliga livet och svarade på fansens frågor. Båda bor i Tampa Bay-området numera. Det kan sägas att när Jim tog över stryklaget och sa att han siktade på Stanley Cup-seger igen, blev han utskrattad av reportern i ett tv-inslag. Har ni möjlighet, se den. Den är mycket intressant. Här ett smakprov: https://www.youtube.com/watch?v=nw0lJMNQ0_8

Foto: Linda Suslin Spiess

Alligatorvarning

Blodig och blåslagen

Joe Pavelski har verkligen fått offra kroppen så här långt i slutspelet. San Joses lagkapten inledde ju med att styra in Brent Burns hårda skott med käken. Iförd fullt plexiglasskydd för hela ansiktet åkte han i match 7 mot Vegas på nästa skada, när han förlorade balansen efter en crosschecking vid en tekning. Hans fall med huvudet före mot isen såg väldigt allvarligt ut. Först efter en bra stund på isen kunde han hjälpas av med en handduk runt huvudet för att stoppa blodflödet. När han missade match 1 i kvartsfinalen var det Joes första missade slutspelsmatchen sedan 2007. Rykten talar om att han kan vara tillbaka i matchserien mot Colorado.

Men felaktig bedömning

Var det verkligen matchstraff för Cody Eakins crosschecking på Joe Pavelski? Hade det inte varit i det läget av matchen och fått det resultat den fick, kanske han inte ens fått en tvåa. Nu blev det i alla fall matchstraff och San Jose fick chansen i fem mot fyra i fem minuter. En chans laget utnyttjade maximalt med sina fyra mål på 4.01 där laget gick från 0-3 och ett till synes hopplöst läge, till 4-3. Nu fick ju ändå Vegas chansen när de kvitterade och om sanningen ska fram var de också bästa laget i förlängningen. Ja, tills Erik Karlssons magiska pass kom till Barclay Goodrow i slutet av andra förlängningsperioden till 5-4. Nu fick Vegas en ursäkt från NHL efter omgången, men vad spelade det förr roll då? Nu har Vegas ägare Bill Foley gått ut med att NHL borde videokolla de straff som leder till matchstraff, som i det här fallet blev avgörande för hela serien.

Kanada borta direkt

Förhoppningen var stor i Kanada inför årets slutspel. Det fanns tre lag att hoppas på. Men alla försvann. Calgary, Winnipeg och Toronto kunde inte heller i år ge kanadensarna en Stanley Cup. Det är 26 år sedan nu, då Montreal vann 1993 (4-1 mot Los Angeles).

Försvarslagen vann – det syns i kvarten…

Kvartarna har varit väldigt målsnåla. Kanske inte så konstigt. Trenden i första omgången var ju att lag med bra försvarsspel slog ut lag som är offensivt starka. När nu dessa försvarsstarka lag möts, då blir det inte många pytsar.

Operation för Hyman

Zach Hyman spelade de sista matcherna i slutspelet med ett sönderslitet korsband i knät. I dag måndag lades han på operationsbordet och kommer enligt Toronto inte att vara tillbaka i spel förrän efter minst sex månader.

999 spelade

Enligt nhl.com spelade 999 spelare minst en match den här säsongen i NHL. Så nära fyrsiffrigt. 2017-18 var siffran 985, 890 utespelare och 95 målvakter.

Sebastian Aho får symbolisera ett av skrällagen Carolina, i den överraskande första omgången av Stanley Cup-slutspelet.

 

Tampa. Vilken fantastisk första omgång det blev i Stanley Cup-slutspelet. Mycket bra hockey, där matchserien Boston-Toronto bjöd på det bästa spelet, massor med hårda tag, där mötena i väst var synnerligen tuffa tillställningar och givetvis en massa dramatik. Minns bara vändningen i San Jose.

Men det som sticker ut efter första omgången är naturligtvis ändå skrällarna. Underdogarna hade gjort sina läxor och lyckades störa och slå ut favoriterna i flera fall, där Columbus 4-0 på 128-poängerna från Tampa var den största. Att det var skrällarnas omgång understryks av det faktum att för första gången i historien åkte alla fyra divisionssegrarna ut direkt. Stanley Cup-mästarna Washington var de sista, när Mr. Game 7 Justin Williams sent i gårnatt skickade in den där pucken mot mål, som Brock McGinn styrde in bakom Braden Holtby.

Förutom att Columbus och New York Islanders svepte Tampa och Pittsburgh var det ganska jämna serier. Tio matcher gick till förlängning, vilket är lika många som under hela slutspelet förra året. Sista matchen i första omgången, Washington-Carolina, var också den tredje längsta Game 7 i historien då den avgjordes efter 11.05 i femte perioden.

Nog om detta. Spelschemat är tajt och redan ikväll är det dags för de två första matcherna i andra omgången eller kvartsfinalen, som vi också kan kalla dem – Boston-Columbus och St. Louis-Dallas.

Jag hade tre rätt av åtta möjliga inför första omgången. Mina vinnare blev New York Islanders, St. Louis och San Jose.

Nu är det dags igen att tippa och så här tror jag kvartarna kommer att sluta:

Boston-Columbus 4-2

Boston är vansinnigt starka och när nu också Tuukka Rask klev fram i match 7 mot Toronto ser laget ut att vara östs kandidat till en final. Laget är oerhört svårt att besegra och med toppkedjan Patrice Bergeron, Brad Marchand och David Pastrnak kan vad som helst hända. Backarna bidrar också offensivt och David Krecji gör sin hittills bästa säsong. Sparkapital finns i Jake DeBrusk, som borde kunna göra lite mer framåt. Kul också att Joakim Nordström gjort så bra ifrån sig, även offensivt med två mål.

Frågan är hur nöjda Columbus spelare är efter att ha slagit ut storfavoriterna Tampa och hur snabbt kommer de in i slutspelstempo igen efter att ha vilat sedan förra tisdagen? John Tortorella som coach talar för att de varken tillåts vara nöjda eller kommer in rostiga. Den fysiska hockeyn laget spelade mot Tampa kan fungera mot Boston också, men det är ett lag som kommer att svara upp mot den typen av hockey på ett helt annat sätt än Tampa gjorde. Matt Duchenes form i första omgången var oväntat bra.. Han brukar inte hålla i den så länge och då återstår Artemi Panarin som främsta offensiva hot. Låter inte skräckinjagande. Boston får dock se upp med Jack Werenski och Seth Jones. Två mycket offensivt vassa backar.

New York Islanders-Carolina 4-2

Carolina spelar på entusiasm och spelarna jobbar stenhårt för varandra. Det är charmigt. Men det håller inte i evighet. Inte ens till en Stanley Cup-final. Den långa och hårda matchserien mot Washington får sin baksmälla nu. Det kan inte ens Justin Williams förhindra. Många spelade över sin förmåga när nu Carolina vann sin första serie på tio år, men de kommer att fångas upp av Barry Trotz smarta defensiva strategi. Jaccob Slavin imponerande med sina nio assistpoäng. Lika många som Erik Karlsson i San Jose och i poängtopp bland backarna.

Islanders har fått vila länge och även om de kan starta trögt kommer den vilan att avgöra serien i långa loppet. Laget förfogar också över en av slutspelets bästa målvakter i Robin Lehner. Framför sig har Göteborgaren ett försvar som plockade ner ett lag med anfallsstjärnor som Sidney Crosby och Jevgenij Malkin. Det säger en hel del. När sedan Jordan Eberle spelar sitt livs hockey och gör viktiga mål har laget fått en offensiv ledare vid sidan av unga supertalangen Matthew Barzal.

St. Louis-Dallas 3-4

St. Louis är som Boston svårslaget och för representera de försvarsstarka lagen som slog ut de anfallsstarka i första omgången. Här blir det också St. Louis defensiv mot Dallas förstakedja. Tyler Seguin, Jamie Benn och Alexander Radulov är spelarna att stoppa för ett lag där backen Alex Pietrangelo typiskt nog leder poängligan. St. Louis offensiva hopp ställs till andrakedjan, som gjorde succé mot Winnipeg, med Jaden Schwartz, Brayden Schenn och Oskar Sundqvist.

Avgörande tror jag ändå blir Dallas försvar. Lämpligt nog har Ben Bishop visat storform lagom till slutspelet och John Klingberg har också lyft sig gentemot serien. Men största överraskningen i första omgången var ändå Finlands näste storback Miro Heiskanen. Fy sjutton vad bra han var mot Winnipeg. Jag tror i alla fall på en ny superdramatiskt serie som avgörs med ett förlängningsmål i match 7.

San Jose-Colorado 4-3

Skadan på Joe Pavelski kan bli väldigt avgörande. Han behövs för San Joses aningen trubbiga offensiv. Å andra sidan kan hans eventuella frånvaro lyfta laget. Det var ju det som skedde i match 7 mot Vegas. Överlag måste offensiven upp och jag vill se mål från Evander Kane, Brent Burns och svensktrion Erik Karlsson, Gustav Nyquist, samt Marcus Sörensen. Erik leder poängligan med sina nio assist, men han ser oroväckande trött ut i bland, trots att vi knappt sett hans patenterade ruscher genom mittzon. Tror ändå den mentala mobiliseringen kring Pavelski och även Joe Thornton, för att ge honom en Stanley Cup, kommer att ta laget ända till en Stanley Cup-final (mot Boston).

Colorado lever högt på sin superkedja med Nathan MacKinnon, Mikko Rantanen och Gabriel Landeskog. De stod för 21 poäng i första omgången, men måste få hjälp av fler. Problemet är att Colorado står och faller med sin förstakedja och fortfarande har en del problem i egen zon. Jag tror också att laget är rätt blåslaget efter holmgången mot Calgary, även om det bara blev fem matcher där.

Tampa. Det var säsongens först Game 7 i Stanley Cup-slutspelet och då klev svenskarna fram och visade vägen. Joakim Nordström och Marcus Johansson gjorde de två viktiga första när Boston för andra året i rad slog ut Toronto i Game 7. Och i San Jose var det William Karlsson (bilden) som visade vägen för sitt Vegas. Men hela vägen gick det inte. San Jose vände mirakulöst och vann med 5-4 i förlängningen. Erik Karlsson spelade fram.

Det var värsta vändningen i Stanley Cup-slutspelets historia skrek kommentatorerna i NBCSN när San Jose i sin hemmaarena vände 0-3 till seger 5-4. San Jose får nu möta Colorado i nästa omgång.

Men vi tar det från början.

Efter William Karlssons mål efter 10.10 fick Vegas det så viktiga övertaget, som avgjort hittills i den här serien. Cody Eakin ökade på till 2-0 efter exakt 10.00 i andra och Max Pacioretty till 3-0 efter 3.36. Så långt hade San Jose haft en hel del chanser, men kunde bara inte överlistan Marc-André Fleury. Perioden gick mot halvtid och allt tydde på att Vegas skulle ro hem det hela.

Det var då det hände.

Eakin crosscheckade Joe Pavelski direkt efter tekningen. Inget jättefult, men Pavelski tappade balansen och ramlade också över Paul Stastny. Lagkaptenen Pavelski, som styrde in Brent Burns skott till 1-0 i första matchen med käken, föll nu hårt och slog huvudet i isen. Han blev liggande helt stilla direkt och lagkamraterna skyndade till. Det var uppenbart att det var något allvarligt som hänt.

Eakin skickades ut direkt då det var rejält upprörda känslor på isen. Också på läktarna och det kastades in en del saker på isen.

Till slut hjälptes Pavelski upp på benen, men stöttades in till båset dit han åkte för egen maskin, med huvudet inlindat i en handduk.

Eakin fick matchstraff och San Jose fem minuter i powerplay. Detta utan att Vegas fick plocka in någon spelare vid eventuellt mål. Ett lysande tillfälle givetvis att ta sig in i matchen målmässigt.

San Jose hade jagat mål i drygt 49 minuter av matchen. Nu tog det bara sju sekunder innan Logan Couture spräckte Fleurys nolla. Vänd mot sin spelarbänk visade han upp ett finger som ett tecken på att det var första.

49 sekunder senare var det dags för det andra. Tomas Hertl sköt 2-3.

Ytterligare 2.44 senare kom kvitteringen. Couture satte sitt andra.

Men powerplay var inte slut. 28 sekunder efter Coutures 3-3 gjorde Kevin Labanc otroliga 4-3 till San Jose, som hade vänt på fyra minuter och en sekund efter fyra mål i powerplay. Det var första gången i en match 7 en spelare gjort fyra poäng. Labanc assisterade till de tre första och gjorde det fjärde själv.

En av de värsta vändningarna i Stanley Cup-slutspelets historia, men det var inte slut med dramatiken i hajtanken i San Jose.

Jonathan Marchessault kvitterade med bara 47 sekunder kvar.

Vegas dominerade förlängningen mot ett allt tröttare San Jose. Det såg ut som att det bara var en tidsfråga innan Vegas skulle sätta spiken i kistan.

Då kastade San Jose in Barclay Goodrow, som inte haft mycket speltid. Med fräscha ben försökte han skapa lite offensiv och serverades perfekt av Erik Karlsson och kunde runda Fleury innan han slog in den avgörande pucken. Erik är inte den Erik vi sett de senaste åren, men avgörande spel, det kan han sätta upp fortfarande. Han hade ytterligare en assist under den vansinniga vändningen och stannade på nio assist efter den här matchserien. Bara Mark Stone och Max Pacioretty har gjort fler poäng i slutspelet hittills.

Jag trodde Torontos utveckling och tillskottet av John Tavares skulle vara tillräckligt för att slå ut Boston den här säsongen. Lagen möttes ju i fjol också. Då som nu gick serien till match 7 och Boston vann.

En stor anledning att Boston vann i år var Tuukka Rask. Den finske burväktaren räddad 32 skott, för Toronto gjorde en bra match och skapade massor av bra chanser. Men när det handlar om slutspelshockey handlar det väldigt sällan om att spela bra och skapa chanser. Det handlar bara om att så enkelt som möjligt och så ofta som möjligt göra mål. och det gjorde Boston.

De båda svenskmålen tillkom efter att Bostons spelare satt hård press på Torontos redan i egen zon. De resulterade i misstag som första Joakim Nordström och sedan Marcus Johansson kunde utnyttja. Skillnaden i den nordiska målvaktsmatchen mellan Rask och dansken Fredrik Andersen avgjordes egentligen redan när Nordström fick igenom sitt skott vid stolpen. Det såg ut som att Andersen hade den täckt, men pucken slank in. Andersen gjorde ingen toppmatch när det behövdes. Det gjorde däremot Rask.

Tavares inflytande i den här matchserien blev heller inte lika avgörande som man trott. Det såg fram för allt Patrice Bergeron och Zdeno Chara till. När de har kunnat har de matchats mot Tavares och inte gett honom mycket utrymme alls. Typiskt då att han lyckades lura Bostons matchning i natt och smet ut i ett byte där han också gjorde Torontos enda mål. Men bara två mål av Tavares var nog betydligt mindre än vad coach Mike Babcock hoppats på.

Bäste svensk i matchserien totalt sett har ändå Andreas Johnsson varit. I andrakedjan bidrog han med ett mål och tre assist. I match 3 fixade han segern med ett avgörande målpass och mål.

Nu ställs Boston efter sju matcher i högt tempo mot Columbus, som vilat sedan förra tisdagen.

 

 

Foto: Maja Suslin

Det var årets hetaste dag i Tampa. +33 ute i solskenet, men svalt inne i Amalie Arena när Tampas spelare tog farväl och pratade med media för sista gången. Lagkapten Steven Stamkos ställde som vanligt upp och sa bland annat: ”Ni får inte höra några ursäkter från oss. Vi spelade inte bra en del matcher men vann ändå i serien. Ändå är det sex dagar i april som allt handlar om.”

Solsken

Bästa kedjan I

Max Pacioretty, Mark Stone och Paul Stastny är alla nya i Vegas den här säsongen. Snacka om att värva rätt. Trion var efter fyra omgångar den poängmässigt bästa sedan 1987. De hade då svarat för 22 poäng och varit inblandade i nästan alla Vegas mål. Stone hade hattrick plus två assist i match 3 och Pacioretty 2+2 i match 4. Pacioretty och Stone är etta och tvåa i slutspelets poängliga. När trion stoppades och gjordes poänglös i de två senaste matcherna, då vann också San Jose. Sent i natt gjorde Tomas Hertl 2-1 efter 11.17 i period 5 och räddade därmed match 7 hem till San Jose på tisdag.

Bästa kedjan II

Colorados toppkedja med Nathan MacKinnon, Mikko Rantanen och svenska lagkaptenen Gabriel Landeskog krossade Calgarys topplina och gick överraskande vidare till andra omgången. Kedjan gjorde 21 poäng, mot Calgarys topptrio som bara mäktade med 5.

Columbus perfekta hockey

Columbus mötte seriedominanterna Tampa på det sätt de inte vill, med fysisk defensiv hockey, vilket stängde ner Tampa totalt. Columbus 4-0 i matcher är en superskräll och klubben passar på att komma med den när de vann sin första slutspelsserie hittills. 

Lehner stoppade Pittsburgh

Robin Lehner var en viktig nyckel till att New York Islanders slog ut Pittsburgh i fyra raka. Med 41, 32, 25 och 32 räddningar vardera stod den store göteborgaren i vägen för vidare slutspel för Sidney Crosby och Jevgenij Malkin. Patric Hörnqvists säsong är därmed också slut, men i sista matchen gjorde han sitt för att försöka få Lehner ut balans. Det blev ett rejält handgemäng mellan de båda svenskarna då ju inte heller Lehner är känd för att vara den som backar. Nu talas det om att Hörnqvist kan ha spelat sin sista match i Pittsburgh. Även Phil Kessel lär vara på väg bort.

Foto: Maja Suslin

Bäckis bäst när det gäller

Nicklas Bäckström är utan konkurrens slutspelets bästa svenska utespelare. Han har skjutit mycket mer än vanligt och det har gett resultat. Bäckis är femma i poängligan med fem mål och tre assist. Bara Vegas Mark Stone har gjort fler mål, med sex.

Maken till Makar-debut

Cale Makar blev förra fredagen utsedd till bäste collegespelare när han fick Hobey Baker Award. Dagen efter föll han i NCAA-finalen med sitt UMass mot Minnesota Duluth med 3-0. På söndagen skrev han kontrakt med Colorado och på måndagen debuterade han i NHL. I slutet av första perioden sköt han sitt livs första skott på ett NHL-mål och pucken gick in bakom Mike Smith till 3-0. Maken till debut för Makar, skulle man kunna säga. Den 20-årige backen är blott den femte spelaren genom tiderna som gör mål i sin NHL-debut i slutspelet. Senast det hände var Lauri Korpikoski för New York Rangers 2008.

Lyckat klubbyte

Auston Matthews var inte alls nöjd med sitt spel och de uteblivna målen efter Torontos två första slutspelsmatcher. Han bytte klubba till match 3 mot Boston och gjorde mål direkt. I match 4 gjorde han två och därefter var sitt i match 5 och 6.

Dubbla chanser för Lehner

Efter Robin Lehner fantastiska säsong kan han få hämta två priser vid prisgala i Las Vegas i juni. Han är dels nominerad till Vozina Trophy, som bästa målvakt, tillsammans med Andrej Vasilevskij, Tampa och Ben Bishop, Dallas. Lehner är även nominerad till Bill Masterson Trophy, priset som ges till den spelare som visat störst ihärdighet, sportsmanship och engagemang. Där får Robin göra upp med Nick Foligno, Columbus och Joe Thornton, San Jose. Jag tror Robin får svårt att rubba Vasilevskij i Vezina-omröstningen, men Bill Masterson tror jag han får. Kom ihåg att han kämpa för sitt liv och drogmissbruk för ett år sedan. Anders Hedberg 1985 är ende svensken som fått priset hittills. Hör också hans viktiga ord efter att New York Islanders slagit ut Pittsburgh med 4-0: https://twitter.com/nyislanders/status/1119702692014755841?s=12

Foto: Maja Suslin

Hedman kan försvara sin titel

Victor Hedman vann Norris Trophy förra året. Nu är han nominerad igen, för tredje året i rad, för att han är NHL:s bäste allroundback. Men han fightas i år mot Mark Giordano, Calgary och Brent Burns, San Jose. Burns för att återigen vara den bästa offensiva backen i ligan. Jag tror dock 35-årige Giordano får priset. Han har bäst plusminus i ligan och det brukar ibland vara ett karriärpris, precis som det var när Drew Doughty fick det för några år sedan.

Goda ledaregenskaper

Alla lag får nominera en kandidat till King Clancy Memorial Trophy. Priset går till en spelare som visat ledaregenskaper både på och utanför isen. Daniel Alfredsson fick det 2012, Henrik Zetterberg 2015, Henrik Sedin 2016 och 2018 delade han det med sin tvillingbror Daniel. Efter årets säsong är fem svenskar nominerade: Oliver Ekman Larsson, Arizona, Gabriel Landeskog, Colorado, John Klingberg, Dallas, Henrik Lundqvist, New York Rangers och Alexander Edler, Vancouver.

Bergeron kan vinna sin femte

De tre spelarna som nominerats till Selke Trophy, som NHL:s bästa defensiva forwards är klara. Patrice Bergeron, Boston kan vinna priset för femte gången. Han vann 2012, 2014, 2015 och 2017. Han ställs mot Ryan O’Reilly, St. Louis och Mark Stone, Vegas. Ingen svensk har vunnit Selke Trophy.

Yzerman kommer hem

Som väntat blir Steve Yzerman ny general manager i Detroit. Efter 22 år i den rollen blir nu Ken Holland rådgivare. Det förväntas att Yzerman efter nio år i Tampa också kommer att ta med sig nuvarande assisterande general managern i klubben Pat Verbeek. Finns också oro här i Tampa för att Steve lockar ännu fler att flytta norrut. Att Yzerman inte ska lyckas göra Detroit till ett topplag igen, är det väl ingen som tror.

Jagr kan än

Jaromir Jagr lämnade NHL förra säsongen, men han kan spela fortfarande. När hans Kladno vann med 4-2 mot Ceske Budejovice och säkrade platsen i högsta tjeckiska ligan, svarade den nu 47-årige legendaren för alla fyra målen. Otroligt…

Victor Hedman och jag får fortsättningsvis följa Stanley Cup-slutspelet från tv-soffan.

Alligatorvarning

Historiskt fiasko av Tampa

Att vinna 62 av 82 matcher i NHL, sätta en rad individuella rekord och även klubbrekord och sedan inte vinna en enda match i slutspelet. Det är en definition av ordet fiasko. Tampa Bay Lightning mötte inte bara ett lag som spelade taktiskt perfekt. De stora stjärnorna hade sin värsta formsvacka på hela säsongen. Tampas rekordsäsong fortsatte nu med att laget blev det första som vunnit President’s Trophy och sedan skickats ut med 4-0 i första omgången. Att det poängbästa laget från serien sveps i första omgången har inte hänt sedan – håll i er nu – 1938.

Oshie med speedwayskada 

Washingtons lirare T.J. Oshie har opererats efter sitt nyckelbensbrott och han kommer att bli borta ett bra tag. Speedwayåkare brukar få samma skador, men är relativt snabbt tillbaka igen. Återstår att se om det är speedwaykropp på Oshie och om han hinner tillbaka i årets slutspel. Stor jobspost för mästarna annars.

Ovetjkin knockade tonåring

De här sjuka machoattityderna som fortfarande råder i NHL är ju fullständigt vansinniga. Som det här med att som riktiga karlar göra upp med nävarna. Andrej Svesjnikov har fått lära sig att det är ”manligt” att utmana spelare och när båda är överens att ”de ska gå” kastas handskarna och de börjar slå varandra i huvudena. Att Andrej är 19 år och bara väger 85 kilo mot 33-årige Alexander Ovetjkin, som i sin tur väger 108 kilo är vad som i boxning kallas en missmatch. Det blev aldrig en fight. Det blev misshandel där Ovetjkin slog ner sin unge ryske landsman, som brakade i isen och slog bakhuvudet i det. Han fick hjälpas ut och drabbades självklart av hjärnskakning. Omdömeslöst av Ovetjkin, som är så rutinerad, att ge sig in i det.

Gaudreau och Neal

Johnny ”Hockey” Gaudreau var den stora besvikelsen i Calgary, bästa laget i väst i serien, som skickades till sommarlov av Colorado efter fem matcher. Gaudreau som gjorde 99 poäng serien, mäktade med en enda assist i slutspelet. James Neal var en annan besvikelse. Till och med petad i sista matchen och frågan är vad Calgary nu ska göra med hans dyra kontrakt, där det ännu återstår fyra år. 

Tampa. Oskar Sundqvist har gjort en strålande säsong i St. Louis och när laget skickade ut Winnipeg i natt var ”Sunken” en av St. Louis bästa spelare. Winnipeg blev tredje divisionsvinnaren, efter Tampa och Calgary, som inte får spela om Stanley Cup.

St. Louis är årets lag än så länge. Ni vet laget som efter en synnerligen tuff höst låg sist av alla 31 lagen 2 januari. Nu är laget i kvartsfinalen i slutspelet.

En av anledningarna till vändningen och att St. Louis varit så bra på den här sidan av nyåret är målvakten Jordan Binnington. Han plockades upp från farmarlaget då efter nyår och plötsligt började laget vinna matcher igen. Han hade bara en NHL-match på sitt CV då. Nu har han 32 i ligan och sex slutspelsmatcher. Och det har varit matcher som betytt massor för laget.

En annan orsak var att Mike Yeo fick sparken i slutet av november och hans assisterande Craig Berube tog över. Drygt en månad senare hade han gjort St. Louis till ett vinnarlag igen.

En tredje orsak är Oskar Sundqvist. Den 25-åriga Boden-killen har fått sitt genombrott i NHL den här säsongen. Han kom till St. Louis från Pittsburgh förra säsongen. Fem poäng på 42 matcher då var inte mycket att skryta om, men den här har han gjort 14 mål och 17 assist på 74 matcher och blivit en viktig del i St. Louis andrakedja. Laget är svårslaget och gör inte mycket mål, varför andrakedjan produktion varit synnerligen viktig.

Nu i slutspelet bildar han kedja med Brayden Schenn och Jaden Schwartz. Lyckodraget Berube gjorde i match 5 där han flyttade ut Sundqvist på kanten och Schwartz in i mitten avgjorde serien mot ett Winnipeg som haft fasligt svårt att göra mål i flera matcher. Deras målvakt Connor Hellebuyck har inte heller spelat på topp.

Men det har Sundqvist kedja. I nattens match var de outstanding och speciellt Schwartz klev fram. Ni minns att det var han som avgjorde match 5, där St. Louis vände 0-2 till 3-2 och där Schwartz gjorde det matchvinnande målet med  bara 15 sekunder kvar.

I natt fortsatte han med att göra 1-0 efter 23 sekunder. Han spädde på till 2-0 i powerplay i andra perioden och firades med kepsar på isen efter sitt 3-0 en bit in i tredje. Det var hans fjärde mål i slutspelet. En avsevärd förbättring från serien där det totalt bara blev elva. Från 20 december till 14 februari spelade han också 22 matcher i rad utan ett enda mål. Nu har han gjort St. Louis fyra senaste.

Sundqvist har tagit för sig bra med sin stora kropp under säsongen och i slutspelet har hans kedja förutom att producera också försvaret föredömligt. Winnipeg hölls exempelvis på ett enda skott på Binnington i andra perioden i nattens match. St. Louis vann skotten med förkrossande 16-1 där. Och redan där märktes det att Winnipeg var ett slaget lag. Nu försvann fjolårets semifinalplats redan efter sex matcher i första omgången.

St. Louis ställs mot vinnaren i serien mellan Dallas och Nashville, där Dallas togs ledningen med 3-2 i matcher i lördagens eftermiddagsmatch. Dallas vann med 5-3 efter två viktiga mål av Alexander Radulov i början på andra perioden fram till 3-1. Totalt gjorde kedjan med Radulov, Jamie Benn och Tyler Seguin sju poäng i natt. Filip Forsberg assisterade till Ryan Johansen första slutspelsmål den här säsongen. Nu kan Dallas avgöra på hemmaplan på måndag och skicka Forsberg, Viktor Arvidsson, Calle Järnkrok och Mattias Ekholm till VM.

Nicklas Bäckström hade lekstuga inledningsvis hemma mot Carolina. Han gjorde 1-0 och 2-0 innan han assisterande Brett Connolly till 3-0 och Alexander Ovetjkin till 6-0, som matchen slutade. Braden Holtby höll nollan efter att ha stoppat 30 skott. Bäckströms fyra poäng förde upp honom till fjärde plats i poängligan när nu Washington leder med 3-2 i matcher.

Tampa. Bästa laget i Eastern Conference Tampa Bay Lightning är redan utslaget. Nu är bästa laget i Western Conference – Calgary Flames – också utslaget. De två lagen med mest poäng i NHL, med flest gjorda mål och med flest vinster är alltså borta redan efter första omgången och får inte spela om Stanley Cup mer den här säsongen.

Mötet mellan Calgary och Colorado skulle bli duellen mellan lagens båda superkedjor. Calgarys med Johnny Gaudreau, Elias Lindholm och Sean Monahan ställdes mot Gabriel Landeskog, Nathan MacKinnon och Mikko Rantanen.

Det blev ingen duell. Det blev en utklassning för Colorados trio, samtidigt som Colorado på ett imponerande sätt stängde ner Calgarys alla olika anfallsförsök. Om man kallar dem efter svenskarna vann Landeskog-kedjan med åtta mål mot Lindholm-formationens  två. I poäng blev det en överkörning med 21-5.

Fast egentligen stämmer det inte eftersom Lindholm efter ett par matcher fick flytta till andrakedjan med Mikael Backlund och Matthew Tkachuk. Men varken den eller Calgarys nya förstakedja kunde rå på Colorado.

Colorados avancemang med 4-1 i matcher är en skräll, en chock för den hockeyälskande staden, vars lag gjorde allt rätt under seriespelet och väckte nya förhoppningar om en Stanley Cup-seger igen. Calgary var det starkaste laget i väst, men istället visade det sig vara sämst av slutspelslagen därifrån och försvann precis som Tampa mot det åttondeseedade laget.

Colorado fick både Rantanen och Landeskog skadade i slutet av seriespelet. Det fick en rad andra spelare att lyfta sig och spela bra. Colorado vann en hel del matcher även utan två av sina tre toppspelare och tog sig till slutspelet. De spelare som lyfte sig då fortsatte spela bra in i slutspelet och hjälpte på så sätt toppkedjan med viktiga mål och poäng, samtidigt som lagets försvarsspel ska lyftas fram. Just spelet i egen zon har varit Colorados akilleshäl under många år, men nu verkar de ha hittat ett bra spel.

Men det som avgjorde var Colorados fruktade förstakedjan, som återförenad efter skadorna på Landeskog och Rantanen blev tungan på vågen. I match 2 avgjorde MacKinnon i förlängningen. I match 3 öppnade han med två mål och ledde sitt lag till 6-2 i första hemmamatchen. I match 4 var det Rantanen tur att avgöra. Colorado vände 0-2 till 3-2 där Rantanen både kvitterade till 2-2 och avgjorde i förlängningen.

I natt var de bäst igen. Landeskog inledde målskyttet. Rantanen fyllde på med två mål och MacKinnon hade tre assist. Totalt var Rantanen bäst med fem mål och fyra assist, följt av MacKinnon med två mål och sex assist, samt Landeskog med ett mål och tre assist.

Den stora förloraren i Calgary var Johnny Gaudreau, som efter 99-poängssäsong i serien, nu bara lyckades producera en assist på fem slutspelsmatcher. I natt hade han tre frilägen och en straff utan att kunna göra mål i första perioden. När han väl gjorde mål, dömdes det dock bort. Ingen ville gå Johnny Hockeys väg i detta slutspel.

Elias Lindholm gjorde också sin överlägset bästa NHL-säsong och blev svensk poängkung, men stannade nu med 1+1. Han lämnade också matchen i natt med drygt åtta minuter kvar efter en tuff tackling av Alexander Keerfot. Han blev stående på ett knä på isen bra länge innan han åkte av isen. Det är stor risk att han skadade sig och därför heller inte kan komma ifråga för VM-spel.

I nattens andra match gick Toronto fram till 3-2 i matcher efter seger med 2-1 i en rekordtajt match i Boston. Först efter 11.33 i tredje perioden gjorde Auston Matthews matchens första mål. Andreas Johnsson spelade bara drygt två minuter senare snyggt fram till Kaspers Kapanens 2-0. David Krecji reducerade i tom bur på slutet, men Toronto skaffade sig matchboll inför nästa match i Toronto.

Tampa. Anton Strålman spelade ingenting i årets slutspel. Hans kontrakt går ut i sommar. Här pratar han om slutspelsfiaskot, som han såg det från sidan, framtiden i klubben och sina skadebekymmer:

Tampa. Det var Exit-day igår. Mindre än 48 timmar efter chocken i Columbus och storfavoriterna Tampa Bay Lightnings utträde ur Stanley Cup-slutspelet 2019. För att understryka det extra att det redan nu är sommarlov bjöd Tampa på en av årets hittills varmaste dagar med 33 grader och gassande, verkligen gassande, sol.

Tampa Bay Lightnings rekordsäsong 2018-19 är nedpackad.

Alla spelarna kommer in till omklädningsrummet för ett sista möte inför sommaren. Materialarna får sina bonusar från spelarna och det sista praktiska ska fixas. Det pratas inte mycket om vad som varit utan man ser framåt, först mot en skön sommaren och i fjärran en ny NHL-säsong som ska föda nya hopp om att det ska gå hela vägen den här gången.

Klädkoden är annars strikt i NHL. Men den här dagen släntrar spelarna med hängande huvuden in i t-shorts, shorts, kepsar och flipflop. Till och med coachen Jon Cooper kommer i ett par skor mer avsedda för en sandig strand än ett omklädningsrumsgolv.

Jon Coopers flipflop.

Tampacoachens avslappnade stil med 33 grader utanför arenan.

General managern Julien BriseBois inleder med att erkänna besvikelsen och att Columbus var ett bättre lag. Han erkänner också att det inte finns en enda förklaring till fiaskot. Ja, han använder inget det ordet, men det gör jag. BriseBois menar i stället att det var en kedja av orsaker till att det blev som det blev.

Cooper går lite längre och pekar på en viss ”arrogans” i anfallsspelet i de två sista perioderna i match 1. Den där Columbus vände 0-3 till 4-3 och fick viktiga 1-0 i matcher.

”Det gav dem momentum” håller också lagkapten Steven Stamkos med om.

En efter en kommer spelarna skamsna in och ställs framför kameror och mikrofoner i förgäves försök att försöka förklara det oförklarliga. Nikita Kutjerov konstaterade bara helt enkelt att de hade behövt spela bättre.

Han fick också frågan om hans avstängning i match 3 hade varit en läxa för honom. Kutjerov spände ögonen i reportern som frågade och svarade bara: ”Nej”.

Victor Hedmans brallor och en av Anton Strålmans bortatröjor, det var det enda som hängde kvar i omklädningsrummet.

Victor Hedman spelade inte de två sista matcherna. Det gjorde inte nederlaget enklare precis. Nu ska han vara kvar till i slutet av maj för att behandla den skada han drabbades av och som han inte vill berätta vad det är.

Här är Victors egna ord om serien mot Columbus och känslorna kring att inte kunna vara med på isen. Först på engelska och sedan på svenska:

 

Tampa. En hundraprocentigt genomförd rätt taktik, säsongens sämsta form på nyckelspelare och möjligen fel coach. Där har ni viktiga variabler bakom varför Columbus skickade ut Tampa ur Stanley Cup-slutspelet i fyra raka matcher.

Förhoppningarna var stora bland de runt 2 000 som letat sig till Sparkman Warf ett par hundra meter från Amalie Arena här i Tampa för att under bar himmel via två storbildsskärmar följa vinna-eller-försvinna-dramat från Ohio. Hoppet levde till de sista två minuterna av matchen då förnedringen kördes ner i halsen på alla närvarande med tre Columbus-mål i tom bur.

Hur kunde det komma sig att rekordlaget som vann 62 av 82 seriematcher i NHL kunde förlora fyra raka när det verkligen gällde?

För det första beroende på att Columbus spelade det spel Tampa har svårt för. Det var också ett spel laget under ledning av John Tortorella spelade närmast till fulländning.

När Washington slog ut Tampa i Conferencefinalen i fjol var det tack vare ett kompakt försvar. När Nashville vunnit två matcher mot Trampa under säsongen var det med samma spel. Klart Tortorella och hans stab sett det och med det fysiskt storväxta laget han hade kunde han också spela det spelet till fulländning när de nu ställdes mot storfavoriterna att vinna Stanley Cup.

Columbus drog oftast hem fyra man när Tampa fick tag på pucken. Det stoppade dels upp Tampas fart i mittzon och dels pressade ut Tampas spelare mor sargen när de väl kom in i anfallszon. Framför Sergej Bobrovskij, som också storspelat, kom väldigt sällan Tampas spelare in.

Här är det enda problemet med Tampas lagbygge den här säsongen. Laget har ingen brunkare att skicka in framför motståndarmålet. Ingen Tomas Holmström-typ som stör och styr. Laget har helt enkelt inte behövt det. Väldigt många av de 325 mål Tampa gjort den här säsongen har varit snygga. Det har varit mål tillkomna efter snabbt passningsspel. Väldigt få av dem är så kallade skitmål i form av indragna returer eller styrningar. Det säger dels en hel del om Tampas överlägsenhet. Laget har vunnit ändå och aldrig behövt göra sådana mål.

Men i ett slutspel är det en del av spelet som saknats. Nu har Tampa Bay Lightning lidit för det två säsonger i rad. Laget hade behövt en Wayne Simmonds eller en Tom Wilson som rört om och öppnat upp Columbus box. I avsaknad av det snurrade mest Tampas spelare runt i sarghörnen. De skott de fick igenom var plockpotatis för Bobrovskij.

Under serien har Tampa i vissa fall lyckats dyrka upp tajta boxförsvar beroende på att de hade ligans poängkung Nikita Kutjerov. Eller en Steven Stamkos som satte poängrekord och öste in mål i powerplay. Eller en Brayden Point som med fart kunde ta sig in framför motståndarmålen.

Men nu i slutspelet var alla tre under isen. Point har haft en nedåtgående form senaste månaden. Kutjerov och Stamkos har producerat vidare, men inte i slutspel.

Fler spelare har inte heller levt upp till sitt seriespel. Andrej Vasilevskij har inte gjort de där räddningarna som gör att han är en kandidat till Vezina Trophy. Speciellt i den viktiga första matchen här i Tampa, där hemmalaget tappade en 3-0-ledning.

Ryan McDonagh har varit Tampas bästa back. I serien. Långt ifrån i slutspelet.

Victor Hedman har inte gjort någon kanonsäsong och när han skadade sig till slutspelet var det nästa viktiga pusselbit som föll bort.

Att de här två faktorerna, Columbus perfekt utförda spel och Tampastjärnornas usla form, sammanföll är det viktigaste svaret varför Columbus vann med 4-0 i matcher.

En annan viktig detalj i spelet blev powerplay. Tampa var bäst i serien. Columbus 28:a. I slutspelet gjorde Columbus fem mål i powerplay. Tampa ett.

Bakom förbättringen hos Columbus låg förre Tampa-spelaren Martin St. Louis. John Tortorella ringde sin gamla spelare från när de tillsammans vann Stanley Cup 2004 här i Tampa och frågade om han inte kunde hjälpa till med powerplay. St. Louis gjorde det och uppmanade bland annat Columbus spelare att skjuta mer. Följden blev 5-1 i mål och två direkt avgörande mål i andra matchen.

Nu gäller det ju också att få powerplay för att kunna göra mål och där måste jag säga att Tampa inte alls hade domarna med sig. Samtidigt är det en stor eloge till Columbus spelare att spela sitt spel, baserat på en hel del fysiskt spel, och ändå inte dra på sig fler boxplaylägen än sex stycken på fyra matcher. Självklart skulle Tampa haft fler powerplaylägen. Speciellt i match två där Columbus spelare hackade på Kutjerov hela matchen. Och i match 3 fick inte Tampa ett enda utvisning med sig.

Om det hade räckt för att vända serien är jag dock inte övertygad om. Tampa visade under slutet av serien att de hade fasligt svårt att komma in i zon i fem mot fyra.

Vem ska då få dra på sig syndabockens kostym efter detta fiasko? För ett fiasko är det. Ett av de värsta man sett i NHL på många år.

Jon Cooper har av många ifrågasatts redan inför slutspelet. Han är en bra utvecklande coach, men har han vad som krävs för att vinna i slutspelet? Så har snacket gått och det kommer att fortsätta nu.

Cooper är den som har det yttersta ansvaret. Det är hans ansvar att förbereda spelarna för slutspel. Där har han misslyckats. Han visade inte heller upp några större taktiska förändringar när uppförsbacken bara blev brantare och brantare i slutspelet. Att sätta upp Anthony Cirelli som center mellan Stamkos och Kutjerov i sista matchen i natt, var för lite och fram för allt för sent.

En annan syndabock kommer general managern Julien BriseBois att bli. Han signade Copper för ytterligare tre år för ett par veckor sedan. Att göra det före slutspelet och innan en spelare som Brayden Point säkrats kanske inte var så smart. BriseBois förstärkte heller inte laget något i vintras, med tanke på slutspelet, när det var en vinnarmaskin i serien.

Tampa Bay Lightning har fortfarande kärntruppen intakt och kommer att hugga på Stanley Cup de kommande åren också, men läget har aldrig och kommer förmodligen aldrig att bli så bra som det var just i år. Lönetaken kommer att börja spela in i sommar och halva försvaret kommer att bytas ut.

Förmodligen har Anton Strålman, som så oturligt fick ljumskproblem i slutet av den här säsongen, spelar sin sista match här i Tampa. Samma gäller Dan Girardi och Braydon Coburn. Höstens försvar byggs kring McDonagh, Cernak, Hedman och Michail Sergatjev. Ingen dålig start, men ytterligare ett par kuggar ska matchas in.

På forwardssidan lär inte mycket mer ske än att Ryan Callahan försvinner.

Nattens superkedja var utan tvekan Colorados där Nathan MacKinnon visade vägen till storsegern med 6-2 genom två powerplaymål redan i första perioden. Colorado har nu överraskande 2-1 i matcher efter att ha vunnit de två senaste. Colorados superkedja med Mikko Rantanen och Gabriel Landeskog som komplement vann solklart mot Calgarys med Johnny Gaudreau, Sean Monahan och Elias Lindholm, som faktiskt bara bidrog med en assist. Monahan till T.J. Bodies 2-6. Rantanen kompletterade MacKinnons två mål och Landeskogs assist på ett av dem, med sitt första slutspelsmål fram till 5-1. Som vanligt blev det en stökig tillställning mellan de här lagen, vars serie har blivit en av de hetaste i första omgången av Stanley Cup-slutspelet. Hårdingen Landeskog träffades också av ett hårt skott högt upp på ryggen från Mikael Backlund när han stod på knä i egna målet bakom sin målvakt. Blocken räddade faktiskt ett solklart mål.

Torontos superkedja med John Tavares, Mitch Marner och Zach Hyman noterades bara för två assist i powerplay. Bostons med Patrice Bergeron, Brad Marchand och David Pastrnak nollades dock av Toronto som vann med 3-2 och tog ledningen med 2-1 i matcher. I stället var det Torontos powerplay som avgjorde och där spelade Andreas Johnsson en avgörande roll. Han assisterade Auston Matthews till 2-1 och gjorde själv snyggt 3-1 upp i nättaket. Två mål som definitivt avgjorde matchen. Boston är pressat nu när Toronto utan avstängde Nazem Kadri kan ta ledningen med 3-1 hemma.

Dallas och Nashville har var sin superkedja. Ingen av dem har övertygat hittills. Nashvilles med Ryan Johansen och svenskduon Filip Forsberg och Viktor Arvidsson stod på noll poäng inför matchen. Nu gjorde Forsberg sitt och kedjans första mål, 2-0 där Filip snyggt bröt in framför Ben Bishop. Men Dallas svarade och deras superkedja svarade för 2-2 där Alexander Radulov och Jamie Benn spelade fram Tyler Seguin till hans första slutspelsmål i år. Nashville fick dock sista ordet. Nye Mikael Granlund avgjorde till 3-2 i den här målsnåla serien där nu Nashville leder med 2-1.

Washingtons superkedja med Alexander Ovetjkin, Nicklas Bäckström och Tom Wilson fick skamsna åka av isen i Raleigh med noll poäng efter att hemmalaget vunnit med skrällsiffrorna 5-0. Bäckström hade tre skott på mål och Ovetjkin fem, men Petr Mrazek tog alla. Han tog Washingtons alla skott, som faktiskt bara var 18 en kväll där mästarna var osedvanligt bleka. Warren Foegele och Dougie Hamilton blev Carolinas matchvinnare med två mål var. Därmed reducerade Carolina och det står 2-1 i matcher till Washington. Mest anmärkningsvärt i den matchen var annars Ovetjkin knockout på landsmannen Andrej Svesjnikov. 19-åringen fick hjälpas av isen sedan han dels fått ”Ovies” näve på hakan och bakhuvudet i isen. Han kom inte tillbaks i spel.