Tampa. St. Louis Blues har väntat längst av alla NHL-klubbar på att vinna Stanley Cup. Det tog 52 år.

Alexander Steen är en av de svenskar som väntat längst på att vinna Stanley Cup. Det tog 14 år, 963 NHL-matcher och 87 i slutspel innan han i natt som trea efter backveteranerna Alex Pietrangelo och Jay Bouwmeester fick uppleva en hockeyspelares största ögonblick – att få lyfta Stanley Cup över sitt huvud och kyssa den klassiska bucklans sockel.

Efter en NHL-säsong där de offensiva lagen dominerade och öste in mål, kom slutspelet att bli ett där de defensiva spelade förstafiolen. Det blev till sist så att det fysiskt spelande Boston maldes ner av ett ännu mer fysiskt och större St. Louis i en spelmässigt ganska trist finalserien. Men gillar man fysisk hockey var det sju julaftnar.

Den avgörande nyckeln hade precis som jag förutspådde målvakten. Jordan Binnington dominerade match 5. Tuukka Rask var kung i match 6 och när det skulle avgöras var det 25-årige Binningtons tur. Boston dominerade första perioden. Men Binnington tog allt. Hans spel gav St. Louis chansen att göra viktiga första målet. Självklart var det Ryan O’Reilly som fick göra det och visa vägen till klubbens första Stanley Cup. Det var för övrigt andra året i rad en ny klubb vann sin första Stanley Cup..

På något sätt var det symtomatiskt för hela finalserien att det var Binnington och O’Reilly som visade vägen. O’Reilly har klivit fram mer och mer i slutspelet och tilldelades helt riktigt Conn Smythe Trophy. Hans 23 poäng var lika många som poängligevinnaren Brad Marchand, som hade ett mål mer. Men O’Reilly var som bäst när det var som viktigast. Det var inte Marchand. O’Reilly avslutade finalserien med poäng i sex raka matcher. Den sviten har ingen haft sedan Mark Messier. Han avslutade också med mål i de fyra sista matcherna. Det har ingen gjort tidigare. Senast en spelare gjorde mål i fyra matcher i rad i en final var Wayne Gretzky. Då inser vi magnituden bakom Ryans spel.

Givetvis var Pietrangelos 2-0 med bara åtta sekunder kvar till första pausen än mer knäckande för Boston, som fick börja jaga. De två målen i första perioden gav också förnyad energi till de stora St. Louis-spelarna, som sett trötta ut i match 6 och i första perioden i natt. Efter 2-0 i TD Garden i Boston fick de ny energi, tillräckligt för 40 minuter till.

Mittperioden blev mållös för Binnington fortsatte agera magnet i St. Louis mål. Han som debuterade i NHL strax efter nyår, släppte knappt några returer alls. Räddningen på Joakim Nordströms jätteläge i tredje perioden var en av hans svettigaste. Det skulle ta 57 minuter och 50 sekunder innan Boston en enda gång lyckades överlista Binnington, vars 2019 går till historien som en av NHL:s märkligaste hjältesagor.

St. Louis vann nu tre av sina fyra segrar i Boston och underströk hur bra laget varit på bortais, efter nyår vill säga. För ni minns väl alla att laget låg sist när 2019 började. Sist i hela NHL. I november hade Mike Yeo fått sparken och in på nya året började nye coachen Craig Berube få ordning på styrkorna. Han försökte få mer fart på de stora spelarna och fick igång en lagmaskin som vann ända fram till 12:e juni. Därför blir det nu en Stanley Cup-parad i St. Louis om ett par dagar.

Innan jag kommer in på svenskarna finns det en spelare jag unnar den här segern mer än andra – Jay Bouwmeester. En klassback som spelar klassiskt kanadensiskt snyggt. Han spelar tufft, men aldrig fult. En spelare som vunnit VM-guld 2003 och OS-guld 2014 tar nu steget in i Trippelguldklubben. Till de segrarna har han också segrar i World Cup både 2004 och 2016. Efter en massa år i Florida och Calgary fick han vänta tills han var 29 år innan han ens fick spela sin första slutspelsmatch. Nu är 35-åringen från Edmonton också Stanley Cup-mästare.

Binnington var en nyckeln till segern då det kom ner till en match 7. Ryan O’Reilly var en avgörande faktor på vägen dit för ett lag som hade svårt med målskyttet. Men som alltid när det gäller att vinna Stanley Cup är det djupet i laget som avgör. Och checkinglinens spel blev sett för hela slutspelet oerhört avgörande. Det kunde inledningsvis tyckas som underskattning av svenskarna Alexander Steen och Oskar Sundqvist att de placerades i fjärdekedjan. Men i årets Stanley Cup-mästare finns det ingen egentligen första eller fjärde. Alla spelar ungefär likadant, med ett uppoffrande checkande högt och så bidrog alla mer eller mindre i poängskördandet.

Ihop med ryssen Ivan Barbasjev blev Steen och Sundqvist St. Louis mest fruktade enhet för motståndarna. Slutspelets bäste svensk har varit Oskar Sundqvist. I finalen var det egentligen bara Marcus Johansson som hotade honom, då han tillsammans med Charlie Coyle varit Bostons genomgående bästa anfallsspelare. Men Sundqvist har varit brutal med sitt fysiska spel. Han har gett allt i alla lägen och inte dragit sig för att som i natt köra över Patrice Bergeron på väg att byta.

Nu blev 25-åriga Oskar från Boden den historiska första svensken att vinna Stanley Cup för två olika klubbar. Han vann ju för Pittsburgh 2016. Då i en ytterst blygsam roll med bara två spelade matcher. Den här gången hade han en huvudroll.

Alexander Steen har spelat 11,5 år i St. Louis och varit assisterande lagkapten de senaste tio. En oerhört laglojal och nyttig spelare för ett lag där han under dessa år i princip spelat i alla roller man kan ha som forward. Som ledande spelare gjorde han 33 mål 2012-13, men har också funnits sig i mindre glamorösa roller. Som den i år. Spelar ingen roll för Alexander, han går alltid in och ger 100 procent. Han har varit en hel del skadad den här säsongen men smärtan byttes i natt ut mot glädjen att få lyfta Stanley Cup.

Så har vi match 2:s osannolike hjälte. Carl Gunnarsson spelade bara 25 matcher på grund av skador i serien. Det blev bara tre mål och fyra assist i den för den defensive backen. Han var också sjundeback när slutspelet startade och det blev bara 19 matcher för honom där, men har spelade till sig en ordinarie plats efter avgörandet förlängningsmålet i match 2. Den match där St. Louis inledde sin segerresa i Boston i den här finalen. Nu får 32-åringen som spelat 581 NHL-matcher och 62 i slutspel ta med sig bucklan hem till Örebro i sommar. Återstår sedan att se om han återkommer. Nattens Stanley Cup-final kan ha varit hans sist i St. Louis, då hans kontrakt går ut.

”Sunken” får ta med den en gång till till Boden, men frågan är var Alexander kommer att ta den. Han är ju född och uppväxt i Winnipeg där han pappa Thomas spelade. Han hade sina juniorår och första år i elitserien med Frölunda i Göteborg och det blev även en och en halv säsong i Örnsköldsvik med Modo. Han kanske blir den som får ta bucklan över Atlanten från Winnipeg till Göteborg. Vi får se…

Alexander och Carl blev i alla fall 39:e och 40:e svensken att vinna Stanley Cup. Oskar sällar sig till tvåfaldiga vinnarna Carl Hagelin, Patric Hörnqvist, Marcus Krüger, Johnny Oduya, Tommy Albelin, Peter Forsberg, Ulf Samuelsson, Willy Lindström och Tomas Jonsson.

Förresten – tisdagen den 17 september 19.30 möter Tampa Carolina i säsongens första träningsmatch några kvarter från där jag sitter just nu…