Tampa. Som väntat hade inte Carolina en chans mot Boston, som svepte skrällaget. För att understryka svepet vann Boston sista matchen med 4-0 fram till just 4-0 i matcher och det var förstakedjan som satte pricken över i:et. Därmed är Boston i final med svenskarna Marcus Johansson och Joakim Nordström.

Jocke är med i en liten men exklusiv svensk klubb för spelare som spelat Stanley Cup-final för olika lag. Snabbt i natt här i ett sommarhett Tampa kom jag bara på ytterligare två medlemmar:

Fredrik Olausson, backen som vann med Detroit 2002, för att förlora med Anaheim året efter.

Anton Strålman, har spelat två finaler, 2014 för New York Rangers och 2015 för Tampa. Han var med på den förlorande sidan båda gångerna.

Carl Hagelin, förlorade Stanley Cup-finalen 2014 med New York Rangers, men vann de både 2016 och 2017 i Pittsburghs tröja.

Joakim Nordström vann med Chicago 2015 och är alltså nu i final med Boston.

Kul för Joakim, Tyresös bidrag till världshockeyn, men jag gläds ännu mer åt Marcus Johansson. Han hade etablerat sig som en av de bästa i Washingtons drömlag, som dominerade i serien och bara väntade på att få gå hela vägen i slutspelet. Då trejdades skåningen till New Jersey när laget fick problem med lönetaket. Då gick Washington hela vägen, samtidigt som Marcus brottades med skador. Han trejades återigen till Boston den här säsongen och har haft problem med skador där också. Men i slutspelet och speciellt i semifinalen har han varit en av de bästa hos Stanley Cup-finalisterna.

Marcus gjorde mål och assist i match 1 även om Patrice Bergeron avgjorde. I match 2 ledde han laget med två tidiga assist till 6-2-segern.

Nu får han spela Stanley Cup-final.

I match 4 handlade det bara om förstakedjan. Bergeron gjorde två mål, David Pastrnak och Brad Marchand de två andra. Totalt bokfördes trion för åtta poäng. Men det Boston som nu är klart för final har med eftertryck visat att det inte bara handlar om de här tre. Boston är just nu favorit att vinna Stanley Cup. För ytterligare en jättestor anledning till att laget är där heter Tuukka Rask. Finländske målvaktsveteranen är bättre än någon gång tidigare och kan vinna Stanley Cup åt Boston.

Rask och Bostons försvar höll Carolina på bara fem mål totalt i semifinalen. Entusiasmen efter att ha slagit ut Stanley Cup-mästarna Washington räckte för att svepa New York Islanders i andra omgången, men därefter bar bränslet slut i Carolina.

Men inte bara försvaret har imponerat i Boston. Just det att laget numera inte bara är beroende av produktion från superkedjan gör laget till Stanley Cup-favoriter. David Krejci gör sitt bästa slutspel, Marcus Johansson och Charlie Coyle har också bidragit stort, liksom backen Troy Krug. Joakim Nordström gör ett tungt och viktigt jobb i fjärdekedjan, som var tongivande för segern i match 3 mot Carolina.

Nu får Boston också vila några dagar i väntan på att San Jose och St. Louis ska göra upp i väst.

Låt oss bara leka med tanken att det blri San Jose. Således skulle Joe Thornton få spela final mot det andra laget han spelat i i NHL. Går matchserien till en match 7 avgörs det i Boston.

Tänk om Thornton skulle få lyfta Stanley Cup iklädd San Joses tröja i Bostons hemmaarena…

Så här laddade jag inför helgens matcher. Har blivit riktigt hett här i Florida nu.

Solsken

Nyquist- och Johansson-effekten

San Jose och Boston visste vad de gjorde i vintras då de plockade till sig Gustav Nyquist respektive Marcus Johansson från Detroit och New Jersey. Nyquist har spelat till sig en välförtjänt plats i San Joses förstakedja med Logan Couture och Timo Meier. De ledde laget i första segern i semifinalen mot St. Louis med sina fyra av de sex segermålen. Nyquist assisterade både Couture och Meier till var sitt av sina båda två mål. Johansson har blivit en viktig kugge när motståndarna gör allt för att stoppa Bostons förstakedja. Han var bäste spelare på isen i match 1 mot Carolina med 1+1 och blev matchens andra stjärna i match 2 efter två tidiga assist i 6-2-seger. Han får massor av beröm här borta för sitt smarta spel och sina öppnande passningar.

Elake Landeskog

Colorados lagkapten Gabriel Landeskog avgjorde match 6 mot San Jose 2.32 in på förlängningen och tvingade serien till en match 7. De förlorade visserligen Colorado, men laget har visat att det kommer att bli ett av de vassaste de kommande åren. Och Gabriel Landeskog har utvecklats till en strålande ledare. Han är inte bara en nyttig spelare framför mål i superkedjan med Nathan MacKinnon och Mikko Rantanen. Han har det här slutspelet också visat en egenskap, som gör att man åter börjar tror på en Stanley Cup-parad i Denver. Gabriel har nämligen varit precis så där elak man ska vara för att gå långt i ett slutspel och när en spelare med ett C på tröjan spelar så, då burkar han få med sig hela laget. Så Tre Kronor är bara att gratulera när de får en revanschsugen och elak Landeskog.

Maroon vilken hemmahjälte

Efter 5.50 i femte perioden avgjorde Patrick Maroon match 7 mellan St. Louis och Dallas och St. Louis var klart för semifinal. Efter att 31-åringen spelat sju säsonger i Anaheim, Edmonton och till slut en hlav i New Jersey, kom han hem till hemstaden St. Louis den här säsongen. Hustrun och tioåriga sonen Anthony har hela tiden bott kvar i hemstaden och nu fick sonen se sin pappa avgöra på hemmaplan. Anthonys tårar på läktaren spred sig snabbt i den virala världen förra veckan.

Historisk förlängning

Med avgörandet först i femte perioden i match 7 mellan St. Louis och Dallas betydde det att det för första gången varit tre match 7 som gått till förlängning.

Vilken comeback

San Joses lagkapten Joe Pavelski hade inte spelat en enda av andra omgångens matcher mot Colorado efter skadan i sista matchen mot Vegas. Men till match 7 var den omåttligt populäre lagkaptenen tillbaka. Ljudet i hemmaarenan när det ropades ut att han skulle spela, lät som om laget redan vunnit Stanley Cup. Sedan tog det bara 5.57 innan han gjorde 1-0. Återigen till ett öronbedövande jubel. det sådana mål som brukar beskrivas som vägvinnande. Sen fortsatte han med att göra viktiga 2-1 i match 1 i semifinalen mot St. Louis.

Tre som väntat länge

Matchserien San Jose-St. Louis innehåller tre veteraner som spelat massor av matcher utan att få höja Stanley Cup-bucklan. De tre, alla från Kanada, är de spelare som spelat flest matcher utan att vinna och det är Joe Thornton, med 1 566 matcher i NHL och 174 i slutspel, St. Louis-backen Jay Bouwmeester, med 1 184 respektive 63, samt San Jose-backen Brent Burns, som spelat 1 043 i ligan och 89 i slutspel.

Maratontvillingarna

Daniel och Henrik Sedin har startat sin nya idrottskarriär. Kanske inte blir några OS-lopp i maraton, men sin maratondebut har de i alla fall gjort nu i Vancouver. Daniel, givetvis med nummerlappen 22, klockades för 3.11.42. Henrik, som självklart sprang med nummer 33 på bröstet, fick sluttiden 3.24.08. Deras bror Peter deltog också, med nummer 926 och var distanserad med en halvtimme av Henrik, med tiden 3.54.15. Så här slitna men lyckliga såg Sedinarna ut efter målgången: https://twitter.com/BMOVanMarathon/status/112518860036105011

Foto: Linda Suslin Spiess

Alligatorvarning

Dallas anfall

John Klingberg var Dallas farligaste offensiva vapen i match 7 mot St. Louis. Det säger allt. Dallas offensiv med spelare som Jaime Benn, som vann poängligan 2014-15, Tyler Seguin, som noterade 33+47 (näst bäst i karriären) i serien och tillskottet från förra säsongen Alexander Radulov togs ner fullständigt. Inte ens Mats Zuccarello, som varit en av Dallas bästa i detta slutspel, kunde komma till mer än en gång.

Alexander Wennberg fick inte mycket speltid i slutet av säsongen i Columbus.

Wennberg föredrar Tre Kronors coacher

Alexander Wennberg fick spela ett par matcher i slutspelet, men när han kom hem till Sverige och samlingen med Tre Kronor öppnade han sig hjärta. Han sa att han tyckte det skulle bli kul att spela inför några andra coacher än de han spelat för under dne här jobbiga säsongen. Jag talade med Alexander inför första matchen mot Tampa. Då ville han inte bli citerad. Men han var väldigt öppen med hur olika syn han har på vad han kan som hockeyspelare och vad coacherna (läs John Tortorella) tycker om det. ”Jag vet inte vad jag gör här om jag inte kan spela det spel jag kan” sa han bland annat ärligt till mig på svenska i omklädningsrummet. Det skulle förvåna mig mycket om Wennberg drar på sig Columbus tröja igen i höst. Hoppas han gör ett bra VM och visar vilket fantastiskt spelsinne han har.

Fåordig och sur Marchand

Brad Marchand gillade uppenbarligen inte den kritik han fick efter att han klippt till Scott Harrington i bakhuvudet i match 3 mellan Boston och Columbus. För efter att Boston säkrat sin plats i semifinalen efter sex matcher var kanadensaren provocerande fåordig. han ställde upp och svarade på medias frågor, som han måste. Men svaren var blahablaha. Här kan ni läsa hela mötet med media och Brads svar: https://www.sportsnet.ca/hockey/nhl/bruins-brad-marchand-gives-best-marshawn-lynch-impression-reporters/

Tampa. Bara tre rätt av åtta i första omgången. Men tipsen i andra gick mer min väg. Hälften rätt och till och med tippade jag rätt antal matcher mellan både Boston-Columbus och San Jose-Colorado.

Efter nattens 3-2-seger för San Jose och därmed 4-3 i matcher mot Colorado är det dags för första semifinalen eller Conferencefinalen redan i kväll då Carolina reser norrut till Boston för match 1.

Då här ser min tips ut inför de båda kommande matchserierna.

Boston-Carolina 4-2

Carolinas skräll mot Washington i första omgången kan inte ifrågasättas. Inte heller när laget svepte New York Islanders i andra, men med den viktiga skillnaden att Carolina aldrig riktigt testades i den serien. Så uddlöst var faktiskt Islanders. Nu kommer ett helt annat test mot ett Boston som utöver ett strålande försvar med en Tuukka Rask i storform, numera också har spelare utöver förstakedjan som producerar. Ändå är det de ledande tre Patrice Bergeron, Brad Marchand och David Pasternak som måste dra det tunga lasset. Det var den trion som vände matchserien mot Columbus, även om det var Rask, Marcus Johansson och David Krecji som avgjorde den.

Carolinas energikrävande jobb där alla sliter i alla lägen kommer inte att rubba försvarsstarka Boston, även om hemmalaget saknar avstängde backen Charlie McCoy i match 1. Carolinas ledande line med Sebastian Aho, Warren Foegele och veteranen Justin Williams kommer att få det tufft att tränga igenom Bostons tufft spelande försvar. Möjligen kan Carolina sno en match hemma på de sista resterna av jerk-gemenskapen. Boston kan också slarva bort en match. Det är enda möjligheterna för att den här serien inte ska sluta 4-0 till Boston.

San Jose-St. Louis 4-3

Det kan mycket väl bli 21 matcher för San Jose innan laget är i Stanley Cup-final. San Jose avfärdade St. Louis efter sex matcher i Conferencefinalen 2016, men St. Louis lagmaskin är svårare att besegra i år. Samtidigt har inte heller San Jose en lika effektiv offensiv som för tre år sedan. Så det mesta pekar på sju matcher igen. Vikten av återkomsten av Joe Pavelski såg vi redan i natt. Mål direkt från lagkaptenen plus en assist. Ändå är det backtrion Erik Karlsson, Brent Burns och Marc-Edouard Vlasic som imponerat mest. De två senare har varit granitblock i försvaret, men också producerat. Erik har stundtals varit helt lysande med sitt spelsinne, även om han har problem med skridskoåkningen. Ändå har Erik med sina tolv assist flest i hela slutspelet. Gustav Nyquist har överraskat positivt och varit en av lagets bästa i andra omgången och fortfarande finns det sparkapital i Evander Kane. Sammantaget har San Jose många fler vassa spelare som var och en kan avgöra, än St. Louis mer jämngrå lagmaskin.

Men det är en lagmaskin som sannerligen inte ska underskattas. Lagets djup är imponerande då man betänker att Oskar Sundqvist och Alexander Steen spelade i fjärdekedjan när Dallas skickades till golfbanan. Det imponerar. Den gjorde också sättet som St. Louis helt plockade bort spelare som Tyler Seguin, Jamie Benn och Alexander Radulov i den matchen. De kommer att vinna matcher, men inte i längden att stoppa alla de potentiella matchvinnande som återfinns i San Jose, ett lag som också spelar för att veteranen Joe Thornton äntligen ska få lyfta bucklan.

På tal om Thornton. Blir det San Jose mot Boston i final är det alltså Jose båda gäng som gör upp. Han spelade sina första 7,5 åren av sin enastående karriär i Boston. Resten, 13,5 år, har han blivit en stor profil i västkustlaget San Jose.

Vilken final det skulle bli för Thornton.

Men först ska Carolina och St. Louis skickas på sommarlov.

Tampa. Marc-Edouard Vlasic var inte bara med och plockade ner Colorados fuktade förstakedja med Nathan MacKinnon, Mikko Rantanen och Gabriel Landeskog. Den defensiva specialisten stack fram och bidrog med två mål när San Jose hela tiden kvitterade när Colorado tog ledningen i nattens match 6.

Men en frustrerad Landeskog fick sista ordet. Efter 2.32 i förlängningen satte han segermålet till 4-3, vilket betyder att serien nu kommer att avgöras i en Game 7.

Det var många svenskar i framträdande roller i matchen med inte mindre än fem svenskpoäng. Men fram till Landeskogs avgörande mål var det J.T. Compher som var hemmalagets stora hjälte i Denver. Han spelade fram till första målen en bit in i andra perioden. Vlasic svarade framspelad av Gustav Nyquist och Timo Meier.

2-1 gjorde Compher själv, nu snyggt serverad pucken av Carl Söderberg. Men bara dryga minuten efter svarade Brent Burns. Den gången var det Erik Karlssons tur att servera målskytten.

Compher gav sig inte utan gav Colorado ledningen för tredje gången i början på tredje, med sitt andra mål och tredje poäng. Nu dröjde det drygt 13 minuter innan Vlasic igen kunde kvittera. Återigen framspelad av Nyquist, som var riktigt pigg hela matchen igenom.

Nu är det bäddat för ett direkt avgörande i San Jose och det var ett faktum som fick det att lysa ur ögonen på Gabriel Landeskog efter matchen.

”Match 7, allt kan hända” konstaterade han.

Colorados toppkedja har svarat för tolv poäng i matchserien mot San Jose och måste fungera för att Colorado ska ha en chans. Laget kan inte lita på att Compher gör en ny ”sitt livs match” eller att någon annan kliver fram och gör det. Men San Jose har effektivt stängt ner MacKinnon och Rantanen i de två senaste matcherna. Rantanen fick också en rejält tuff, men juste, tackling av Burns, som tvingade finländaren in i omklädningsrummet ett tag innan han kom ut på bänken igen och grinande illa. Frågan är hur tilltufsad finländaren är, som ännu inte gjort mål i matchserien, men har fyra assist.

Å andra sidan har San Jose problem med målskyttet också. Laget leder totalt med 17-16 efter sex matcher. Det lär bli en ny målsnål, fysiskt tuff nagelbitare natten till torsdag svensk tid.

 

Tampa. Bostons europeér tog laget till Conferencefinal. Eller var det Columbus som sköt Boston dit efter att ha träffat målramen vid inte mindre än fyra tillfällen?

Columbus gjorde en sista kraftansträngning för att hålla Stanley Cup-drömmen levande. Sedan lagets defensiv höll Bostons topptrio Patrice Bergeron, Brad Marchand och David Pastrnak poänglösa i de tre inledande matcher och tog ledningen med 2-1 i matcher, vände trion på matchserien i match 4 och 5. Nu i match 6 lyckades Columbus återigen få trion poänglös av isen.

Men då klev andra målskyttar fram. David Krejci, som gjort sitt bästa slutspel hittills, gjorde 1-0 och då hade klockan passerat halva matchtiden.

I tredje perioden, strax innan mitten, satte Marcus Johansson oerhört viktiga 2-0. En puck Sergej Bobrovskij inte riktigt fick tag på.

Strax efter satte David Backes spiken i kistan med sitt första mål i årets slutspel fram till 3-0.

En tjeck, en svensk och en amerikan således som målskyttar. Ändå var det en finländare som var Bostons stora matchvinnare. För det var inte alls så att Columbus var utspelade. Hemmalaget vann skotten med 39-29, men de hade Tuukka Rask emot sig. Rask tog allt. Men i alla dueller med finländaren visade det också att Columbus har problem att göra mål. Bara elva fullträffar på sex matcher räcker inte som komplement till den strålande defensiven.

Nu ställs Boston i Conferencefinalen mot Carolina. Kul för Marcus Johansson och givetvis Joakim Nordström också. Men jag tänker främst på Marcus, som var en av Washingtons bästa spelare när han offrades för lönetaket. Efter en strulig tid med skador i New Jersey, men också i Boston, är han nu i ett kanonläge att få spela sin först Stanley Cup-final. Det är skåningen sannerligen förtjänt.

Columbus gick all in i vintras för att få bra nya spelare när fortfarande ryssarna Bobrovskij och Artim Panarin fanns kvar i laget. Satsningen räckte för att slå ut suveräna President’s Trophy-vinnarna Tampa och pressa Boston till en sjätte match.

Men vad händer nu i Columbus? Båda ryssarna lär försvinna och hur blir det med Matt Duchene?

Alexander Wennberg är nästa frågetecken. Han och coach John Tortorella är inte alls över ens om hur stockholmaren bäst ska användas. Wennberg var återigen petad i natt, nu till förmån för Markus Hannikainen, som spelade sin första slutspelsmatch.

Foto: Maja Suslin

Playoff 2019. Det var ju inte så här det skulle vara. I stället för Watch Party mot Boston, som drog 7 000 hit till Curtis Hixon Park för ett år sedan, var det i lördags Wienerdog Derby. En massa olika tävlingar för taxar och andra småhundar. Man får nöja sig med att vi i alla fall har fint väder.

Så här såg det ut i samma park för exakt ett år sedan.

Foto: Maja Suslin

Nu var det i stället bland annat sprintrace för taxar.

Solsken

Justin Williams igen

Orkanen från Carolina snurrar vidare med full kraft till en Stanley Cup-semifinal. Skrällen är ett faktum sedan laget svepte New York Islanders, laget som i sin tur svepte Pittsburgh i första omgången. Hårt jobbande Carolina gav inte Islanders en chans, trots att Robin Lehner försökte stoppa dem. Drivande som vanligt veteranen och lagkaptenen Justin Williams. Han hade matchvinnande målet i match 3 och hans spik i kistan till 4-1 i match 4 var hans 100:e slutspelspoäng.

Columbus – a specialteam

Columbus var inget överdrivet bra lag i specialteams i serien. I powerplay var laget direkt dåligt och klart sämst av alla lag som gick till slutspel. Men nu är just specialteams en av styrkorna hos laget. Powerplay leder de på 29,6 procent före Boston, som de ju möter, på 29,4. I boxplay är Dallas suveränast hittills med 93,5 procent. Columbus är näst bäst av lagen i kvartsfinal på 91,7. John Tortorella plockade ju in sin spelare från Tampa när de vann Stanley Cup 2004 Martin St. Louis, för att fixa till powerplay. Han lyckades bra, får man väl säga och skickade ju ut favoriterna direkt. Ikväll spelar de för att hålla sig kvar i serien och får lita till specialteams, samt plocka ner Bostons förstakedja, som vänt serien.

Couture – slutspelsstjärnan

Vinner San Jose Stanley Cup, kommer det att till stor del vara tack vare Logan Couture. Han är den näst bästa poänggöraren i slutspelet om man ser till de nio senaste åren. Med sitt hattrick i match 3 mot Colorado gick han förbi Patrick Kane och Sidney Crosby vad gäller målskytte i slutspelet och klättrade till andra plats. Bara Alexander Ovetjkin har med sina 50 mål gjort fler än Logans 43. När Couture var poänglös i matchen efter vann också Colorado med 3-0. När San Jose åter tog kommandot till 3-2 i matcher assisterade han till ett av Tomas Hertls två mål i 2-1-segern. Couture leder också poängligan totalt på 9+4, samt givetvis skytteliga med sina nio fullträffar.

Slavin slutspelets backsensation

Brent Burns etta på 11 poäng (4+7 före lagkompisen i San Jose Erik Karlsson med 11 assist är väl ingen jätteskräll. Det är ju ligans två bästa offensiva backar. Men Jaccob Slavin i den trion, också han på 11 assist, är en skräll. Amerikanen har helt enkelt varit strålande i Carolinas skrälllag, som nu är framme i Conferencefinal.

Bäst sedan Foppa

Nathan MacKinnons poängsvit på åtta matcher är den längsta i Colorados tröja sedan Peter Forsberg var i farten 2002. Sviten bröts i match 5 där San Jose vann med 2-1 och tog ledningen med 3-2 i matcher. Joe Sakic har Colorados längsta slutspelssvit med tio matcher i rad med poäng.

Farsan Nyquist fixade segern

Efter San Joses två inledande hemmamatcher mot Colorado fick Gustav Nyquist ila till Detroit där hans hustru nedkom med parets första barn, en dotter som ska heta Charlotte. När det var klart fick Gustav kasta sig på nästa plan. Nu till Denver för match 3. Den nyblivna pappan kom in med massor av energi och spelade fram Logan Couture till två av målen i hans hattrick när San Jose tog ledningen med 2-1 i matcher. Gustav har nu tre poäng i matchserien.

Rysk invasion

Ett helt gäng ryssar är på väg till NHL. Jegor Korsjkov, forward till Toronto, Kirill Ustimenko, målvakt till Philadelphia, Nikolaj Prokhorkin, center, LA, Igor Sjestjorkin, Henrik Lundqvists arvtagare i New York Rangers mål och Vitalij Kravtsov, 19-årig forwardstalang till New York Rangers har alla liksom Nikita Gusev, back till Vegas, skrivit på kontrakt. Alexander Jelesin och Artim Zagidulin är på väg till Calgary, liksom Anton Burdasov, forward, till Philadelphia och Vladimir Tkasjov, forward, till Edmonton.

Ny GM i Vegas och Edmonton

Kelly McCrimmon har överraskande utsetts till ny general manager i Vegas. George McPhee, som så succéartat byggde det nya laget 2017-18, som gick till Stanley Cup-final direkt, tar ett kliv upp och blir klubbens president. McPhee utsågs till Årets GM förra säsongen. Här berättar han om varför det blev som det blev i Vegas: https://t.co/EaonFsjdp0

Edmonton har också erbjudit Ken Holland den vakanta posten som general manager i klubben. När Steve Yzerman presenterades som ny GM i Detroit gavs Holland en roll som rådgivare. Nu verkar det som att Holland, efter 22 år i Detroit, ska försöka vända Edmontons tuffa trend.

Foto: Linda Suslin Spiess

Alligatiorvarning

Marchand – frustrerad buse

Bara fyra spelare gjorde fler poäng än Brad Marchand i serien, vilket visar att Boston-forwarden är en synnerligen bra hockeyspelare. Också. Men tyvärr uppmärksammas han för ofta av helt andra orsaker. Nu har det hänt igen. Frustrerad av att ha stängts ner i tre raka matcher utan poäng av Columbus, gav han sig på Scott Harrington i match 3. När Scott satt på knä efter avblåsning passade Brad på att klippa till honom i bakhuvudet. Domarna såg det inte och det blev heller ingen avstängning i efterhand. Marchand har kommit i det läget som återfallsförbrytare att det känns som han kommer undan eftersom NHL vet att nästa avstängning skulle bli väldigt lång och ligan vill inte plocka bort en profil av hans slag från slutspelsshowen. Så här såg det ut när Marchand lät sin frustration rinna över: https://www.youtube.com/watch?v=o-uawpQbdaw

Trubbiga Islanders

New York Islanders överraskade många under serien med Barry Trotz säkra försvarsspel. Det räckte för att skicka ut Pittsburgh med sensationella 4-0 i första omgången, men när försvaret testades av Carolina räckte det inte. Det var fortfarande okej, men offensiven helt bortblåst. Då vinner man inga matcher. Islanders gjorde bara fem mål på Carolina. På fyra matcher. Två av dem kom i powerplay, vilket betyder att laget bara lyckades producera tre mål i spel fem mot fem.

Lindell – slutspelets filmstjärna

Efter att Esa Lindell i Dallas tre gånger i samma duell mot St. Louis Robert Bortuzzo ramlade väldigt enkelt fick han utstå en hel del kritik både från spelare,m kommentatorer och på social medier. Alexander Steen var den förste som var framme och skällde på den filmande finländaren. På social medier fick han veta att han nog borde vara klar för Finlands OS-lag i simhopp, diving på engelska. Någon var snabbt inne på Wikipedia och ändrade hans profil till ”..is a professional diver.” Här kan ni se slutspelets största filmstjärna så här långt: https://www.youtube.com/watch?v=kg59vM0rGx4

Red Kelly har avlidit

Ytterligare en av de stora i NHL-historien är borta. Red Kelly avled förra veckan 91 år gammal. Han vann Stabley Cup åtta gånger. Fyra med Detroit, 1950, 1952, 1954 och 1955, samt fyra gånger med Toronto, 1962, 1963, 1964 och 1967. Han fick Norris Trophy som bäste back 1954. Kelly coachade också Los Angeles, Pittsburgh och Toronto och valdes in i Hockey Hall of Fame 1969.

Matthews opererad

Torontos stjärna Auston Matthews hade ett kirurgiskt ingrepp förra veckan. Men det var bara för att ta bort något som fanns kvar efter en operation 2014. Det ska inte störa hans försäsongsträning alls.

Ingen Nemeth

Patrik Nemeth har inte fått spela sedan Colorado säkrade sin plats i kvartsfinalen mot San Jose 19 april.

 

 

Elias Pettersson och Rasmus Dahlin gör upp om titeln Årets rookie. St. Louis succémålvakt Jordan Binnington vill också ha ett ord med i laget. Men vinner man rookisarnas poängliga med 21 poängs marginal, som Elias gjorde, är man självklart storfavorit. Peter Forsberg, Daniel Alfredsson och Gabriel Landeskog har tidigare fått priset.

Solsken

Justin Williams – vilken ledare

Klart att 37-åringen som kallas Mr Game 7 skulle avgöra match 7 när Carolina slog ut regerande Stanley Cup-mästarna Washington. Justin Williams spelade in pucken framför mål där Brock McGinn styrde in den. Williams ledaregenskaper har gett honom tre Stanley Cup-ringar. En i Carolina och två i Los Angeles. Det är också de egenskaperna som är så mycket värda för ett lag som inte varit i slutspel på tio säsonger och när det kommer till en match 7. Williams har gjort sju mål och assisterat till åtta i match 7. Bäst genom tiderna i NHL. I kvartsfinalen har han åter fått Carolinas spelare att jobba stenhårt för varandra vilket betyder att laget nu har sensationella 2-0 i matcher mot New York Islanders när nästa två matcher spelas i Raleigh. Justin är även nominerad till Mark Messiers ledarpris, tillsammans med Mark Giordano, Calgary och Wayne Simmonds, Nashville. Han är storfavorit, tycker jag.

Målvaktsduellen

Kvartsfinalen inleddes med en fantastisk målvaktsduell på hög nivå i Brooklyn, vilket resulterade i att det efter 60 minuters slutspelshockey fortfarande stod 0-0 mellan New York Islanders och Carolina. Både Robin Lehner och Petr Mrazek räddade 31 skott. Bara Lehner släppte in en enda puck. Det var målsnålt i match 2 också, där Islanders vann med 2-1. Där skadade sig Mrazek och fick bryta. Då kom Curtis McElhinney in och höll nollan de 33.33 han fick spela. Men det är fler burväktare som imponerat. Tuukka Rask spelar som i fornstora dagar i Boston och Philipp Grubauer har varit en stor del i Colorados fina slutspel så här långt.

Erik Karlsson bäst

Hittills har San Joses back Erik Karlsson varit bäste svensken i slutspelet. detta trots att det inte alls är den Erik som för ett par säsonger sedan var en given Norris Trophy-kandidat. Han har problem med sin ljumskar och vi har inte sett mycket av hans vassa skridskoåkning hittills. Men passningsskickligheten och förmågan att vara som bäst i avgörande lägen, den har han visat. Som när han serverade Barclay Goodrow till avgörande i förlängningen i match 7 mot Vegas. Erik spelar säsongens bästa hockey just nu när det behövs. Han hade också i natt en sådan där iskall passning när Brent Burns gjorde 2-3 mot Colorado.

Skrällarnas slutspel

En efter en föll favoriterna och alla vi som tippat stod där med tappade hakor. Första omgången av 2019 års Stanley Cup-slutspel kommer att gå till historien som skrällarnas omgång. För första gången i historien gick ingen vinnare av sin Division vidare till andra omgången. Tampa, Calgary, Nashville och Washington försvann alla direkt. Därmed är alla wild cards vidare – Carolina, Columbus, Dallas och Colorado, vilket också är historiskt. Att Washington försvann direkt betyder att det för 19:e gången de senaste 20 åren kommer bli en ny Stanley Cup-mästare i år. Columbus, St. Louis och San Jose har aldrig vunnit tidigare. Att Columbus 4-0 på Tampa var första gången hittills en President’sCup-vinnare förnedrats så, vet ni förmodligen redan. Men New York Islanders svep av Pittsburgh var klubbens första på 36 år. Ytterligare ett mått på skrälldimensionen av första omgången är att bara 24 spelare som vunnits Stanley Cup, fortfarande är med i racet och vi kan konstatera att bucklan kommer att komma till Sverige också i sommar. Frågan är bara vart? De åtta lag som är kvar har bara vunnit fem Stanley Cup tillsammans de senaste 35 åren. Men alla har svenskar.

Rankningen i slutspelet

3-5-6-11-12-13-15-17. Där har ni rakningen totalt i NHL utifrån poäng av de åtta lag som är kvar efter ”Skrällarnas första omgång”. Lagen rankade 1 – 2 – 4 – 7 – 8 – 9 – 10 – 14 – 16 är alltså redan på golfbanan eller på väg till VM.

Välkomna in i spelet

36 utespelare och en målvakt. Så många svenskar har spelat slutspelshockey i år, sedan Carl Gunnarsson fick hoppa in i St. Louis efter att ha suttit de första matcherna. Alexander Wennberg fick också chansen i Columbus efter att ha varit petad i sju raka matcher från serien och in i slutspelet.

Skrällar i Stanley Cup – bra VM

Skrällarna tidigt i slutspelet bäddar för ett VM med många storspelare. Smaka bara på de här namnen i Rysslands lag: Kutjerov, Ovetjkin, Vasilevskij, Kuznetsov, Malkin, Sergatjev och Orlov. Namn som gör att Ryssland seglar upp som solklara VM-favoriter. Amerikanerna har klart med Gaudreau, Kane, Eichel och Larkin. Leon Draisaitl kommer att förstärka Tyskland. Hemmanationen får med Panik, Tatar, Cernak och Sekera. Tjeckien Palat och Voracek. Schweiz ungdomarna Fiala och Hischier. Men Kanada har hittills haft svårt att övertyga sina utslagna spelare om en vår i Slovakien. Truppen innehåller ändå unga intressanta spelare som Bertruzzi, Chabot och Arizonas målvakt Kuemper och så Vegas succévärvning Mark Stone. Här kan ni se alla ja och nej från de svenska spelarna: http://www.swehockey.se/Nyheter/nyheterfransvenskaishockeyforbundet/2019/April2019/spelarlagetinforhockey-vmislovakien/

Henrik Lundqvist spelar VM och är nominerad till pris för sin ledarroll och arbete med välgörenhet.

Två svenskar nominerade

Både Henrik Lundqvist, New York Rangers och Oliver Ekman Larsson. Arizona, är nominerade för King Clancy Award, tillsammans med Jason Zucker i Minnesota. Priset ges till den som lever upp till ledarrollen både på och utanför isen på bästa sätt. Det handlar också om det arbete man lägger ner när det gäller välgörenhet på den ort man bor och verkar.

Cooper kan bli årets coach

Han ledde sitt Tampa Bay Lightning till tangerat antal segrar i serien. Nu är Jon Cooper (bilden) en av de tre nominerade till priset som årets coach, Jack Adams Award. De övriga är fjolårets Stanley Cup-vinnare Barry Trotz, som gjort underverk med New York Islanders, samt Craig Berube för att han lyckades vända på skutan som heter St. Louis Blues och just nu är i kvartsfinal mot Dallas.

Kutjerov, Crosby eller McDavid?

De tre finalisterna till Hart Trophy, som går till seriens MVP, är klara. Det blev Nikita Kutjerov, Tampa, Sidney Crosby, Pittsburgh och Connor McDavid, Edmonton.

Om spelarna får välja…

Ted Lindsay Award röstas fram till ligans bästa spelare av spelarna själva. De tre bästa är Nikita Kutjerov, Patrick Kane, Chicago och Connor McDavid. Den senare har vunnit de två senaste åren och Kane segrade 2016. Kutjerov har aldrig vunnit.

The Russian Five

I brist på riktig hockey att titta på här i Tampa, gick jag på bio i onsdags. Vackra 20-talsteatern Tampa Theater visade dokumentären ”The Russian Five” om de fem ryska spelarna som revolutionerade Detroits spel på 1990-talet. Filmen hade premiär för en månad sedan och har en intressant upplagd berättelse om allt som hände inför avhoppen från Sergej Fedorov, Vladimir Konstantinov och Slava Kozlov. Det var dramatiska flyktplaner, mutade läkare och Corvetter som lockade de unga ryssarna. Coachen Scotty Bowman kompletterade trio med Vjateslav Fetisov och Igor Larionov, som redan spelade i NHL. Resten är, som man säger, historia. Filmen avslutades med efterspelet till den tragiska olyckan som gjorde Konstantinov rullstolsburen. Efter filmen fanns Bowman och dåvarande general managern i Detroit Jim Devellano med på teaterns scen i verkliga livet och svarade på fansens frågor. Båda bor i Tampa Bay-området numera. Det kan sägas att när Jim tog över stryklaget och sa att han siktade på Stanley Cup-seger igen, blev han utskrattad av reportern i ett tv-inslag. Har ni möjlighet, se den. Den är mycket intressant. Här ett smakprov: https://www.youtube.com/watch?v=nw0lJMNQ0_8

Foto: Linda Suslin Spiess

Alligatorvarning

Blodig och blåslagen

Joe Pavelski har verkligen fått offra kroppen så här långt i slutspelet. San Joses lagkapten inledde ju med att styra in Brent Burns hårda skott med käken. Iförd fullt plexiglasskydd för hela ansiktet åkte han i match 7 mot Vegas på nästa skada, när han förlorade balansen efter en crosschecking vid en tekning. Hans fall med huvudet före mot isen såg väldigt allvarligt ut. Först efter en bra stund på isen kunde han hjälpas av med en handduk runt huvudet för att stoppa blodflödet. När han missade match 1 i kvartsfinalen var det Joes första missade slutspelsmatchen sedan 2007. Rykten talar om att han kan vara tillbaka i matchserien mot Colorado.

Men felaktig bedömning

Var det verkligen matchstraff för Cody Eakins crosschecking på Joe Pavelski? Hade det inte varit i det läget av matchen och fått det resultat den fick, kanske han inte ens fått en tvåa. Nu blev det i alla fall matchstraff och San Jose fick chansen i fem mot fyra i fem minuter. En chans laget utnyttjade maximalt med sina fyra mål på 4.01 där laget gick från 0-3 och ett till synes hopplöst läge, till 4-3. Nu fick ju ändå Vegas chansen när de kvitterade och om sanningen ska fram var de också bästa laget i förlängningen. Ja, tills Erik Karlssons magiska pass kom till Barclay Goodrow i slutet av andra förlängningsperioden till 5-4. Nu fick Vegas en ursäkt från NHL efter omgången, men vad spelade det förr roll då? Nu har Vegas ägare Bill Foley gått ut med att NHL borde videokolla de straff som leder till matchstraff, som i det här fallet blev avgörande för hela serien.

Kanada borta direkt

Förhoppningen var stor i Kanada inför årets slutspel. Det fanns tre lag att hoppas på. Men alla försvann. Calgary, Winnipeg och Toronto kunde inte heller i år ge kanadensarna en Stanley Cup. Det är 26 år sedan nu, då Montreal vann 1993 (4-1 mot Los Angeles).

Försvarslagen vann – det syns i kvarten…

Kvartarna har varit väldigt målsnåla. Kanske inte så konstigt. Trenden i första omgången var ju att lag med bra försvarsspel slog ut lag som är offensivt starka. När nu dessa försvarsstarka lag möts, då blir det inte många pytsar.

Operation för Hyman

Zach Hyman spelade de sista matcherna i slutspelet med ett sönderslitet korsband i knät. I dag måndag lades han på operationsbordet och kommer enligt Toronto inte att vara tillbaka i spel förrän efter minst sex månader.

999 spelade

Enligt nhl.com spelade 999 spelare minst en match den här säsongen i NHL. Så nära fyrsiffrigt. 2017-18 var siffran 985, 890 utespelare och 95 målvakter.

Sebastian Aho får symbolisera ett av skrällagen Carolina, i den överraskande första omgången av Stanley Cup-slutspelet.

 

Tampa. Vilken fantastisk första omgång det blev i Stanley Cup-slutspelet. Mycket bra hockey, där matchserien Boston-Toronto bjöd på det bästa spelet, massor med hårda tag, där mötena i väst var synnerligen tuffa tillställningar och givetvis en massa dramatik. Minns bara vändningen i San Jose.

Men det som sticker ut efter första omgången är naturligtvis ändå skrällarna. Underdogarna hade gjort sina läxor och lyckades störa och slå ut favoriterna i flera fall, där Columbus 4-0 på 128-poängerna från Tampa var den största. Att det var skrällarnas omgång understryks av det faktum att för första gången i historien åkte alla fyra divisionssegrarna ut direkt. Stanley Cup-mästarna Washington var de sista, när Mr. Game 7 Justin Williams sent i gårnatt skickade in den där pucken mot mål, som Brock McGinn styrde in bakom Braden Holtby.

Förutom att Columbus och New York Islanders svepte Tampa och Pittsburgh var det ganska jämna serier. Tio matcher gick till förlängning, vilket är lika många som under hela slutspelet förra året. Sista matchen i första omgången, Washington-Carolina, var också den tredje längsta Game 7 i historien då den avgjordes efter 11.05 i femte perioden.

Nog om detta. Spelschemat är tajt och redan ikväll är det dags för de två första matcherna i andra omgången eller kvartsfinalen, som vi också kan kalla dem – Boston-Columbus och St. Louis-Dallas.

Jag hade tre rätt av åtta möjliga inför första omgången. Mina vinnare blev New York Islanders, St. Louis och San Jose.

Nu är det dags igen att tippa och så här tror jag kvartarna kommer att sluta:

Boston-Columbus 4-2

Boston är vansinnigt starka och när nu också Tuukka Rask klev fram i match 7 mot Toronto ser laget ut att vara östs kandidat till en final. Laget är oerhört svårt att besegra och med toppkedjan Patrice Bergeron, Brad Marchand och David Pastrnak kan vad som helst hända. Backarna bidrar också offensivt och David Krecji gör sin hittills bästa säsong. Sparkapital finns i Jake DeBrusk, som borde kunna göra lite mer framåt. Kul också att Joakim Nordström gjort så bra ifrån sig, även offensivt med två mål.

Frågan är hur nöjda Columbus spelare är efter att ha slagit ut storfavoriterna Tampa och hur snabbt kommer de in i slutspelstempo igen efter att ha vilat sedan förra tisdagen? John Tortorella som coach talar för att de varken tillåts vara nöjda eller kommer in rostiga. Den fysiska hockeyn laget spelade mot Tampa kan fungera mot Boston också, men det är ett lag som kommer att svara upp mot den typen av hockey på ett helt annat sätt än Tampa gjorde. Matt Duchenes form i första omgången var oväntat bra.. Han brukar inte hålla i den så länge och då återstår Artemi Panarin som främsta offensiva hot. Låter inte skräckinjagande. Boston får dock se upp med Jack Werenski och Seth Jones. Två mycket offensivt vassa backar.

New York Islanders-Carolina 4-2

Carolina spelar på entusiasm och spelarna jobbar stenhårt för varandra. Det är charmigt. Men det håller inte i evighet. Inte ens till en Stanley Cup-final. Den långa och hårda matchserien mot Washington får sin baksmälla nu. Det kan inte ens Justin Williams förhindra. Många spelade över sin förmåga när nu Carolina vann sin första serie på tio år, men de kommer att fångas upp av Barry Trotz smarta defensiva strategi. Jaccob Slavin imponerande med sina nio assistpoäng. Lika många som Erik Karlsson i San Jose och i poängtopp bland backarna.

Islanders har fått vila länge och även om de kan starta trögt kommer den vilan att avgöra serien i långa loppet. Laget förfogar också över en av slutspelets bästa målvakter i Robin Lehner. Framför sig har Göteborgaren ett försvar som plockade ner ett lag med anfallsstjärnor som Sidney Crosby och Jevgenij Malkin. Det säger en hel del. När sedan Jordan Eberle spelar sitt livs hockey och gör viktiga mål har laget fått en offensiv ledare vid sidan av unga supertalangen Matthew Barzal.

St. Louis-Dallas 3-4

St. Louis är som Boston svårslaget och för representera de försvarsstarka lagen som slog ut de anfallsstarka i första omgången. Här blir det också St. Louis defensiv mot Dallas förstakedja. Tyler Seguin, Jamie Benn och Alexander Radulov är spelarna att stoppa för ett lag där backen Alex Pietrangelo typiskt nog leder poängligan. St. Louis offensiva hopp ställs till andrakedjan, som gjorde succé mot Winnipeg, med Jaden Schwartz, Brayden Schenn och Oskar Sundqvist.

Avgörande tror jag ändå blir Dallas försvar. Lämpligt nog har Ben Bishop visat storform lagom till slutspelet och John Klingberg har också lyft sig gentemot serien. Men största överraskningen i första omgången var ändå Finlands näste storback Miro Heiskanen. Fy sjutton vad bra han var mot Winnipeg. Jag tror i alla fall på en ny superdramatiskt serie som avgörs med ett förlängningsmål i match 7.

San Jose-Colorado 4-3

Skadan på Joe Pavelski kan bli väldigt avgörande. Han behövs för San Joses aningen trubbiga offensiv. Å andra sidan kan hans eventuella frånvaro lyfta laget. Det var ju det som skedde i match 7 mot Vegas. Överlag måste offensiven upp och jag vill se mål från Evander Kane, Brent Burns och svensktrion Erik Karlsson, Gustav Nyquist, samt Marcus Sörensen. Erik leder poängligan med sina nio assist, men han ser oroväckande trött ut i bland, trots att vi knappt sett hans patenterade ruscher genom mittzon. Tror ändå den mentala mobiliseringen kring Pavelski och även Joe Thornton, för att ge honom en Stanley Cup, kommer att ta laget ända till en Stanley Cup-final (mot Boston).

Colorado lever högt på sin superkedja med Nathan MacKinnon, Mikko Rantanen och Gabriel Landeskog. De stod för 21 poäng i första omgången, men måste få hjälp av fler. Problemet är att Colorado står och faller med sin förstakedja och fortfarande har en del problem i egen zon. Jag tror också att laget är rätt blåslaget efter holmgången mot Calgary, även om det bara blev fem matcher där.

Tampa. Det var säsongens först Game 7 i Stanley Cup-slutspelet och då klev svenskarna fram och visade vägen. Joakim Nordström och Marcus Johansson gjorde de två viktiga första när Boston för andra året i rad slog ut Toronto i Game 7. Och i San Jose var det William Karlsson (bilden) som visade vägen för sitt Vegas. Men hela vägen gick det inte. San Jose vände mirakulöst och vann med 5-4 i förlängningen. Erik Karlsson spelade fram.

Det var värsta vändningen i Stanley Cup-slutspelets historia skrek kommentatorerna i NBCSN när San Jose i sin hemmaarena vände 0-3 till seger 5-4. San Jose får nu möta Colorado i nästa omgång.

Men vi tar det från början.

Efter William Karlssons mål efter 10.10 fick Vegas det så viktiga övertaget, som avgjort hittills i den här serien. Cody Eakin ökade på till 2-0 efter exakt 10.00 i andra och Max Pacioretty till 3-0 efter 3.36. Så långt hade San Jose haft en hel del chanser, men kunde bara inte överlistan Marc-André Fleury. Perioden gick mot halvtid och allt tydde på att Vegas skulle ro hem det hela.

Det var då det hände.

Eakin crosscheckade Joe Pavelski direkt efter tekningen. Inget jättefult, men Pavelski tappade balansen och ramlade också över Paul Stastny. Lagkaptenen Pavelski, som styrde in Brent Burns skott till 1-0 i första matchen med käken, föll nu hårt och slog huvudet i isen. Han blev liggande helt stilla direkt och lagkamraterna skyndade till. Det var uppenbart att det var något allvarligt som hänt.

Eakin skickades ut direkt då det var rejält upprörda känslor på isen. Också på läktarna och det kastades in en del saker på isen.

Till slut hjälptes Pavelski upp på benen, men stöttades in till båset dit han åkte för egen maskin, med huvudet inlindat i en handduk.

Eakin fick matchstraff och San Jose fem minuter i powerplay. Detta utan att Vegas fick plocka in någon spelare vid eventuellt mål. Ett lysande tillfälle givetvis att ta sig in i matchen målmässigt.

San Jose hade jagat mål i drygt 49 minuter av matchen. Nu tog det bara sju sekunder innan Logan Couture spräckte Fleurys nolla. Vänd mot sin spelarbänk visade han upp ett finger som ett tecken på att det var första.

49 sekunder senare var det dags för det andra. Tomas Hertl sköt 2-3.

Ytterligare 2.44 senare kom kvitteringen. Couture satte sitt andra.

Men powerplay var inte slut. 28 sekunder efter Coutures 3-3 gjorde Kevin Labanc otroliga 4-3 till San Jose, som hade vänt på fyra minuter och en sekund efter fyra mål i powerplay. Det var första gången i en match 7 en spelare gjort fyra poäng. Labanc assisterade till de tre första och gjorde det fjärde själv.

En av de värsta vändningarna i Stanley Cup-slutspelets historia, men det var inte slut med dramatiken i hajtanken i San Jose.

Jonathan Marchessault kvitterade med bara 47 sekunder kvar.

Vegas dominerade förlängningen mot ett allt tröttare San Jose. Det såg ut som att det bara var en tidsfråga innan Vegas skulle sätta spiken i kistan.

Då kastade San Jose in Barclay Goodrow, som inte haft mycket speltid. Med fräscha ben försökte han skapa lite offensiv och serverades perfekt av Erik Karlsson och kunde runda Fleury innan han slog in den avgörande pucken. Erik är inte den Erik vi sett de senaste åren, men avgörande spel, det kan han sätta upp fortfarande. Han hade ytterligare en assist under den vansinniga vändningen och stannade på nio assist efter den här matchserien. Bara Mark Stone och Max Pacioretty har gjort fler poäng i slutspelet hittills.

Jag trodde Torontos utveckling och tillskottet av John Tavares skulle vara tillräckligt för att slå ut Boston den här säsongen. Lagen möttes ju i fjol också. Då som nu gick serien till match 7 och Boston vann.

En stor anledning att Boston vann i år var Tuukka Rask. Den finske burväktaren räddad 32 skott, för Toronto gjorde en bra match och skapade massor av bra chanser. Men när det handlar om slutspelshockey handlar det väldigt sällan om att spela bra och skapa chanser. Det handlar bara om att så enkelt som möjligt och så ofta som möjligt göra mål. och det gjorde Boston.

De båda svenskmålen tillkom efter att Bostons spelare satt hård press på Torontos redan i egen zon. De resulterade i misstag som första Joakim Nordström och sedan Marcus Johansson kunde utnyttja. Skillnaden i den nordiska målvaktsmatchen mellan Rask och dansken Fredrik Andersen avgjordes egentligen redan när Nordström fick igenom sitt skott vid stolpen. Det såg ut som att Andersen hade den täckt, men pucken slank in. Andersen gjorde ingen toppmatch när det behövdes. Det gjorde däremot Rask.

Tavares inflytande i den här matchserien blev heller inte lika avgörande som man trott. Det såg fram för allt Patrice Bergeron och Zdeno Chara till. När de har kunnat har de matchats mot Tavares och inte gett honom mycket utrymme alls. Typiskt då att han lyckades lura Bostons matchning i natt och smet ut i ett byte där han också gjorde Torontos enda mål. Men bara två mål av Tavares var nog betydligt mindre än vad coach Mike Babcock hoppats på.

Bäste svensk i matchserien totalt sett har ändå Andreas Johnsson varit. I andrakedjan bidrog han med ett mål och tre assist. I match 3 fixade han segern med ett avgörande målpass och mål.

Nu ställs Boston efter sju matcher i högt tempo mot Columbus, som vilat sedan förra tisdagen.

 

 

Foto: Maja Suslin

Det var årets hetaste dag i Tampa. +33 ute i solskenet, men svalt inne i Amalie Arena när Tampas spelare tog farväl och pratade med media för sista gången. Lagkapten Steven Stamkos ställde som vanligt upp och sa bland annat: ”Ni får inte höra några ursäkter från oss. Vi spelade inte bra en del matcher men vann ändå i serien. Ändå är det sex dagar i april som allt handlar om.”

Solsken

Bästa kedjan I

Max Pacioretty, Mark Stone och Paul Stastny är alla nya i Vegas den här säsongen. Snacka om att värva rätt. Trion var efter fyra omgångar den poängmässigt bästa sedan 1987. De hade då svarat för 22 poäng och varit inblandade i nästan alla Vegas mål. Stone hade hattrick plus två assist i match 3 och Pacioretty 2+2 i match 4. Pacioretty och Stone är etta och tvåa i slutspelets poängliga. När trion stoppades och gjordes poänglös i de två senaste matcherna, då vann också San Jose. Sent i natt gjorde Tomas Hertl 2-1 efter 11.17 i period 5 och räddade därmed match 7 hem till San Jose på tisdag.

Bästa kedjan II

Colorados toppkedja med Nathan MacKinnon, Mikko Rantanen och svenska lagkaptenen Gabriel Landeskog krossade Calgarys topplina och gick överraskande vidare till andra omgången. Kedjan gjorde 21 poäng, mot Calgarys topptrio som bara mäktade med 5.

Columbus perfekta hockey

Columbus mötte seriedominanterna Tampa på det sätt de inte vill, med fysisk defensiv hockey, vilket stängde ner Tampa totalt. Columbus 4-0 i matcher är en superskräll och klubben passar på att komma med den när de vann sin första slutspelsserie hittills. 

Lehner stoppade Pittsburgh

Robin Lehner var en viktig nyckel till att New York Islanders slog ut Pittsburgh i fyra raka. Med 41, 32, 25 och 32 räddningar vardera stod den store göteborgaren i vägen för vidare slutspel för Sidney Crosby och Jevgenij Malkin. Patric Hörnqvists säsong är därmed också slut, men i sista matchen gjorde han sitt för att försöka få Lehner ut balans. Det blev ett rejält handgemäng mellan de båda svenskarna då ju inte heller Lehner är känd för att vara den som backar. Nu talas det om att Hörnqvist kan ha spelat sin sista match i Pittsburgh. Även Phil Kessel lär vara på väg bort.

Foto: Maja Suslin

Bäckis bäst när det gäller

Nicklas Bäckström är utan konkurrens slutspelets bästa svenska utespelare. Han har skjutit mycket mer än vanligt och det har gett resultat. Bäckis är femma i poängligan med fem mål och tre assist. Bara Vegas Mark Stone har gjort fler mål, med sex.

Maken till Makar-debut

Cale Makar blev förra fredagen utsedd till bäste collegespelare när han fick Hobey Baker Award. Dagen efter föll han i NCAA-finalen med sitt UMass mot Minnesota Duluth med 3-0. På söndagen skrev han kontrakt med Colorado och på måndagen debuterade han i NHL. I slutet av första perioden sköt han sitt livs första skott på ett NHL-mål och pucken gick in bakom Mike Smith till 3-0. Maken till debut för Makar, skulle man kunna säga. Den 20-årige backen är blott den femte spelaren genom tiderna som gör mål i sin NHL-debut i slutspelet. Senast det hände var Lauri Korpikoski för New York Rangers 2008.

Lyckat klubbyte

Auston Matthews var inte alls nöjd med sitt spel och de uteblivna målen efter Torontos två första slutspelsmatcher. Han bytte klubba till match 3 mot Boston och gjorde mål direkt. I match 4 gjorde han två och därefter var sitt i match 5 och 6.

Dubbla chanser för Lehner

Efter Robin Lehner fantastiska säsong kan han få hämta två priser vid prisgala i Las Vegas i juni. Han är dels nominerad till Vozina Trophy, som bästa målvakt, tillsammans med Andrej Vasilevskij, Tampa och Ben Bishop, Dallas. Lehner är även nominerad till Bill Masterson Trophy, priset som ges till den spelare som visat störst ihärdighet, sportsmanship och engagemang. Där får Robin göra upp med Nick Foligno, Columbus och Joe Thornton, San Jose. Jag tror Robin får svårt att rubba Vasilevskij i Vezina-omröstningen, men Bill Masterson tror jag han får. Kom ihåg att han kämpa för sitt liv och drogmissbruk för ett år sedan. Anders Hedberg 1985 är ende svensken som fått priset hittills. Hör också hans viktiga ord efter att New York Islanders slagit ut Pittsburgh med 4-0: https://twitter.com/nyislanders/status/1119702692014755841?s=12

Foto: Maja Suslin

Hedman kan försvara sin titel

Victor Hedman vann Norris Trophy förra året. Nu är han nominerad igen, för tredje året i rad, för att han är NHL:s bäste allroundback. Men han fightas i år mot Mark Giordano, Calgary och Brent Burns, San Jose. Burns för att återigen vara den bästa offensiva backen i ligan. Jag tror dock 35-årige Giordano får priset. Han har bäst plusminus i ligan och det brukar ibland vara ett karriärpris, precis som det var när Drew Doughty fick det för några år sedan.

Goda ledaregenskaper

Alla lag får nominera en kandidat till King Clancy Memorial Trophy. Priset går till en spelare som visat ledaregenskaper både på och utanför isen. Daniel Alfredsson fick det 2012, Henrik Zetterberg 2015, Henrik Sedin 2016 och 2018 delade han det med sin tvillingbror Daniel. Efter årets säsong är fem svenskar nominerade: Oliver Ekman Larsson, Arizona, Gabriel Landeskog, Colorado, John Klingberg, Dallas, Henrik Lundqvist, New York Rangers och Alexander Edler, Vancouver.

Bergeron kan vinna sin femte

De tre spelarna som nominerats till Selke Trophy, som NHL:s bästa defensiva forwards är klara. Patrice Bergeron, Boston kan vinna priset för femte gången. Han vann 2012, 2014, 2015 och 2017. Han ställs mot Ryan O’Reilly, St. Louis och Mark Stone, Vegas. Ingen svensk har vunnit Selke Trophy.

Yzerman kommer hem

Som väntat blir Steve Yzerman ny general manager i Detroit. Efter 22 år i den rollen blir nu Ken Holland rådgivare. Det förväntas att Yzerman efter nio år i Tampa också kommer att ta med sig nuvarande assisterande general managern i klubben Pat Verbeek. Finns också oro här i Tampa för att Steve lockar ännu fler att flytta norrut. Att Yzerman inte ska lyckas göra Detroit till ett topplag igen, är det väl ingen som tror.

Jagr kan än

Jaromir Jagr lämnade NHL förra säsongen, men han kan spela fortfarande. När hans Kladno vann med 4-2 mot Ceske Budejovice och säkrade platsen i högsta tjeckiska ligan, svarade den nu 47-årige legendaren för alla fyra målen. Otroligt…

Victor Hedman och jag får fortsättningsvis följa Stanley Cup-slutspelet från tv-soffan.

Alligatorvarning

Historiskt fiasko av Tampa

Att vinna 62 av 82 matcher i NHL, sätta en rad individuella rekord och även klubbrekord och sedan inte vinna en enda match i slutspelet. Det är en definition av ordet fiasko. Tampa Bay Lightning mötte inte bara ett lag som spelade taktiskt perfekt. De stora stjärnorna hade sin värsta formsvacka på hela säsongen. Tampas rekordsäsong fortsatte nu med att laget blev det första som vunnit President’s Trophy och sedan skickats ut med 4-0 i första omgången. Att det poängbästa laget från serien sveps i första omgången har inte hänt sedan – håll i er nu – 1938.

Oshie med speedwayskada 

Washingtons lirare T.J. Oshie har opererats efter sitt nyckelbensbrott och han kommer att bli borta ett bra tag. Speedwayåkare brukar få samma skador, men är relativt snabbt tillbaka igen. Återstår att se om det är speedwaykropp på Oshie och om han hinner tillbaka i årets slutspel. Stor jobspost för mästarna annars.

Ovetjkin knockade tonåring

De här sjuka machoattityderna som fortfarande råder i NHL är ju fullständigt vansinniga. Som det här med att som riktiga karlar göra upp med nävarna. Andrej Svesjnikov har fått lära sig att det är ”manligt” att utmana spelare och när båda är överens att ”de ska gå” kastas handskarna och de börjar slå varandra i huvudena. Att Andrej är 19 år och bara väger 85 kilo mot 33-årige Alexander Ovetjkin, som i sin tur väger 108 kilo är vad som i boxning kallas en missmatch. Det blev aldrig en fight. Det blev misshandel där Ovetjkin slog ner sin unge ryske landsman, som brakade i isen och slog bakhuvudet i det. Han fick hjälpas ut och drabbades självklart av hjärnskakning. Omdömeslöst av Ovetjkin, som är så rutinerad, att ge sig in i det.

Gaudreau och Neal

Johnny ”Hockey” Gaudreau var den stora besvikelsen i Calgary, bästa laget i väst i serien, som skickades till sommarlov av Colorado efter fem matcher. Gaudreau som gjorde 99 poäng serien, mäktade med en enda assist i slutspelet. James Neal var en annan besvikelse. Till och med petad i sista matchen och frågan är vad Calgary nu ska göra med hans dyra kontrakt, där det ännu återstår fyra år.