Etikett: #CareyPrice

Hedman och Stamkos var på samma rink när jag fick chansen

dagensnhlLämna en kommentar

Solsken

Efter utflykten till lite kyliga Las Vegas är listan Solsken och Alligatorvarning tillbaks i soliga och varma Florida igen. Då kan det ju vara på sin plats att visa hur man kan motionera här. Åka slalom i badbrallor bockade jag av för massor med år sedan, en sen april i Val Thorens. I måndags var det dags att göra en Jagr, åka skridskor i shorts. I Curtis Hixon Park här i Tampa, mitt emot exotiska före detta Tampa Bay Hotel, har proffsklubbarna i Bay-området varje år en konstfrys utomhusbana. Första året jag var här var till och med Phil Esposito där och invigde. Under ett skyddande tälttak, solen kan fortfarande vara gassig, åkte jag grillor för första gången på fem-sex år. Underbar känsla även om det slutade med en skrapad armbåge på den riktigt usla och knottriga isen. Men det var det värt.

Här kan ni se det (kom ihåg att det är jag – inte Henrik Sedin):

Foto: Maja Suslin

Fick också chansen att vara på samma rink som Victor Hedman och Steven Stamkos.

Price ÄR tillbaka

Två matcher, två segrar med 73 räddningar på 74 skott. Carey Price är tillbaka i Montreals bur.

Söderberg till Pittsburgh

Mästarlaget Pittsburgh har centerproblem. Det märks än tydligare nu när Jevgenij Malkin är skadad. Enligt nordamerikanska mediarykten ska Colorados Carl Söderberg vara en som nämns för att fördjupa centervalet i laget. Trots Worlds Cup-spel förra hösten och VM-guld i våras hade Carl en bedrövlig säsong 2016-17. Starten i höst har varit betydligt bättre, även om han också varit petad några matcher.

Malone vill ha mer

Ryan Malone var med i den dramatiska OS-finalen i Vancouver 2010. Det blev silver för honom, men nu vill ha en ny OS-chans. Amerikanen la av inför den här säsongen efter 370 poäng på 647 NHL-matcher i Pittsburgh, Tampa och New York Rangers. Nu är han tillbaks i AHL-laget Iowa Wild för att försöka ta en plats i USA:s OS-lag.

Språkproblem

Hockeysverige.se (http://www.hockeysverige.se/uffe-bodin/2017/11/21/bodin-hur-mycket-betyder-sprakkunskaperna/) skrev om hur viktigt det kan vara att lära sig engelska bra för sin hockeykarriär i NHL. En läsare mejlade följande historia till mig på samma tema. Vet inte om den är sann, men den är bra: Det var när Sergej Fedorov kom till Detroit. Han precis som många andra ryssar var inte jättevass på engelska direkt. Fedorov kom in till materialaren och ville ha nya handskar. Han framförde önskemålet med frasen ”I want love”.

Foto: Linda Suslin Spiess

Alligatorvarning

Zätas längsta måltorka

Förra säsongen bar Henrik Zetterberg Detroit på sina axlar. Det räckte nästan till slutspel, men i år kan inte ens Zäta hjälpa sitt lag. Efter åtta poäng på de sju första matcherna är nu Zetterberg inne i sin längsta period av måltorka sedan han kom till NHL. Det har gått 18 matcher utan nätkänning och anrika Detroit har nu fem raka förluster.

Landeskogs miljontorsk

Colorados lagkapten Gabriel Landeskog förlorar nästan en miljon kronor i lön under sin avstängning. Det blev fyra matcher efter crosscheckingen på Matt Tkachuk i Calgary.

Lida med Josefson

Det fortsätter gå trögt för Jacob Josefson sedan flytten till Buffalo. Stockholmaren har bara spelat nio matcher. När han till slut hittade rätt med säsongens första mål, stukade han foten så illa att han blir borta minst till jul.

Saknaden efter ryssarna blir stor i Montreal

dagensnhlLämna en kommentar

Det här är Dagens NHL:s förhandstitt på NHL-lagen inför säsongen 2017-18. Det blir ett lag per dag fram till premiären 4 oktober. Det blir lite om förändringar i laget, vad man kan vänta sig av laget som helhet, svagheter och styrkor, samt frågetecken som förhoppningsvis ska rätas ut. Det blir givetvis lite extra fokus på de svenska spelarna i varje lag.

Jag kallar serien från ”Från Anaheim till Winnipeg”, vilket geografiskt inte är jättelångt med NHL-mått mätt. Men den ska också ta er läsare till alla de andra 29 orterna i Kanada och USA, som också är lyckligt lottade att ha ett NHL-lag.

Från Anaheim till Winnipeg

I dag: Montreal Canadiens

Ett par säsonger har Montreal sett ut som Stanley Cup-mästare. I alla fall så länge det har varit höst. Men sedan har laget aldrig orkat ända in i mål.

2015 blev vårens vågdal så djup att laget till och med missade slutspelet. I våras blev det i alla fall slutspel, men respass direkt.

Känslan inför den här säsongen är dock att laget tappat för många tunga namn för att över huvud taget kunna vara med och slåss om en slutspelsplats. Ryssen Alexander Radulovs poäng efter succén i sin comeback blir svår att ersätta nu när han flyttat till Dallas och tappet av veteranbacken Andrej Markov kommer också att märkas. Kanske ännu större kommer saknaden efter unga ryska backlöftet Michail Sergatjov till Tampa att bli. Det var den här säsongen han på allvar skulle slå sig in i laget.

Montreal fick visserligen Jonathan Drouin i utbyte från Tampa. En underbar lirare i sina bästa stunder, det har jag sett på nära håll de två senaste säsongerna. Men jag har också sett en ganska liten spelare som har lätt för att hänga med huvudet. Det är en spelare som kan avgöra matcher genom att göra ”omöjliga” saker med klubba och puck. Men också en spelare som ganska lätt kan plockas bort om motståndarna spelar tufft på honom.

Vid sidan av Drouin har laget fått Karl Alzner från Washington i försvaret, vilket inte känns som någon satsning direkt. Speciellt försvaret imponerar inte speciellt mycket.

Laget står och faller med sina stjärnor. Carey Price i mål och backen Shea Weber. Båda har långtidskontrakt och är den stomme laget byggs kring. Framåt handlade mycket förra säsongen om Max Pacioretty. Lagkaptenen vann poängligan i laget förra säsongen och ligger stadigt på 30 + vad gäller mål.

En spelare som måste kliva fram i år är Alex Galchenyuk, som hittills inte riktigt haft den utvecklingskurvan lagets ledning hoppades på. Inför säsongen pratades det en del om att amerikanen inte kommer att användas som center den här säsongen, utan får ta klivet ut på en kant. Det kanske är precis det som behövs.

En talang som dock motsvarade förväntningarna redan förra säsongen var förre Frölunda-finländaren Artturi Lehkonen. 28 poäng på 73 matcher varav 18 mål rookiesäsongen är helt klart godkänt.

Jacob de la Rose har haft en negativ utveckling i laget. Det blev bara nio matcher för den förre Leksands-anfallaren förra säsongen och han skulle nog behöva flytta på sig för att få fart på sin NHL-karriär.