Etikett: #NiklasKronwall

Laget i nybygget i Detroit skulle också behöva byggas upp på nytt

dagensnhlLämna en kommentar

Det här är Dagens NHL:s förhandstitt på NHL-lagen inför säsongen 2017-18. Det blir ett lag per dag fram till premiären 4 oktober. Det blir lite om förändringar i laget, vad man kan vänta sig av laget som helhet, svagheter och styrkor, samt frågetecken som förhoppningsvis ska rätas ut. Det blir givetvis lite extra fokus på de svenska spelarna i varje lag.

Jag kallar serien från ”Från Anaheim till Winnipeg”, vilket geografiskt inte är jättelångt med NHL-mått mätt. Men den ska också ta er läsare till alla de andra 29 orterna i Kanada och USA, som också är lyckligt lottade att ha ett NHL-lag.

Från Anaheim till Winnipeg

I dag: Detroit Red Wings

 

I två decennier har vi vant oss vid att Detroit Red Wings var en vinstmaskin, oftast bemannad av svenska stjärnor.

När laget för första gången sedan 1990 missade slutspelet i våras var det ett trendbrott. Det alltmer ålderstigna laget måste börja byggas om och inflyttningen i den nybyggda Little Ceasars Arena kan mycket väl vara startskottet för att så också sker. Men något slutspel den här säsongen, det lär det knappast bli för lagkapten Henrik Zetterberg och de andra i ”The Hockeytown”.

Zetterberg drog ett jättelass i fjol och var lagets klart bäste. Det ska inte den 36-årige svensken vara. Men de yngre som plockats in har inte levt upp till förväntningarna och därför står klubben och coachen Jeff Blashill där med det lag de har i år.

Nyförvärven är heller inte skrämmande och bakom NHL-laget står förra säsongens AHL-mästare Grand Rapids. Det har också mer och mer blivit Detroits strategi att plocka in egna talanger i stället för att värva rutinerade redan färdiga stjärnor. Men lönetaksproblem gör att det är svårt att lotsa in för många från Grand Rapids.

Det finns dock utropstecken. Dylan Larkin hade en strålande rookiesäsong, men en sämre andra året. Ett hopp för Detroit är att han studsar tillbaka i år. För där finns kvalitéer i 21-åringen.

Lagets stora problem numera i den post-Lidströmska eran, är försvaret. Längst bak gjorde Petr Mrazek en väldigt slätstruken säsong senast, med den sämsta räddningsprocenten av alla målvakter som stod mer än hälften av matcherna. Han måste höja sig flera klasser. Jimmy Howard kom in och spelade bra, men skadade sig.

Backsidan är ålderstigen och frågan är om Niklas Kronwall ens kommer att spela hälften av matcherna den här säsongen. Hans kropp är rejält sliten. Storväxte Jonathan Ericsson har också dalat i backhierarkin.

Framåt måste laget förlita sig mer på Larkin, men också Andreas Athanasiou och Anthony Mantha bland de yngre. Athanasiou är dock ännu inte överens om ett nytt kontrakt med klubben. Mantha gjorde dock ett övertygande avtryck förra säsongen.

20 poäng bakom Zäta i den interna poängligan förra säsongen kom tvåan Gustav Nyqvist och ytterligare 22 poäng efter Tomas Tatar. Två från mellangenerationen. De som skulle vara bärande i laget nu. Nyquist har haft stora problem med målskyttet senaste två säsongerna, men lyckas ändå bidra med en hel del nyttigt framåt. Kanske har han förändrats så mycket som spelare att han heller aldrig kommer tillbaka till de 28 respektive 27 mål han gjorde säsongerna 2013-2015.

Tatar blev ändå till slut lagets skyttekung med 25 mål.

Det blir en kul säsong för fansen, och även spelarna, att spela i den hypermoderna arenan. Tyvärr lär nog glädjeämnena stanna där.

Vi får också vänja oss vid att Johan Franzéns karriär är över, trots att hans namn fortfarande finns med i truppen.

Sista slutspelet i Joe Louis Arena har redan spelats

dagensnhlLämna en kommentar

img_1940

Ifjol gav Detroit ut den här sammanställningen över lagets 25 raka slutspel.

 

Fågelkvitter utanför fönstret, soluppgång över Gamla Stan och Riddarfjärden som en spegel.

Det är juni i Stockholm. Försommar och tidig, tidig morgon ackompanjerad av Niklas Holmgren på tv och Detroit är på väg att vinna Stanley Cup.

Genom åren har Detroit gett mig många fina NHL-stunder i tv men också på plats i Joe Louis Arena eller Globen där laget spelade premiär för några år sedan. Skulle någon fråga mig om mitt favoritlag i NHL, skulle jag nog säga Detroit. Både för att så många bra svenskar spelat där, men också för loggan. Gillar det moderna tänket att ha ett bilhjul i en logga för ett lag.

Rent spelmässigt var också Detroit under många år en föregångare, en maskin som tillverkade segrar. Få lag har när de varit som bäst spelat som en enhet såsom Detroit gjorde. Fem spelare i en enhet i försvaret. Vi omställning till anfall fortfarande fem man nära varandra där backarna betydde mycket med sitt spel i anfallen.

Därför var det som hände i natt väldigt tråkigt.

Jag har aldrig sett ett sämre Detroit är det som spelade i Amalie Arena i natt svensk tid.

Ett Tampa med en rad skador och i övrigt rätt dålig form just nu, körde över Detroit och vann enkelt med 4-1. Det kunde ha varit ännu mer.

Det där spelet där de fem rödochvitklädda bildar en enhet finns inte längre.

Uddlösheten är slående, då det tog 7.39 innan laget ens lyckades få första skott på mål. Och det mot ett som alltid rätt trögstartat Tampa.

Bara fyra lag har gjort färre mål än Detroit hittills.

Oförmågan att göra mål visade sig också i andra perioden när de två Tampa-backarna Andrej Sustr och Victor Hedman åkte ut efter varandra. I stället för att utnyttja fem mot tre drog Xavier Ouellet på sig en utvisning när det var fem mot fyra.

– Powerplay kostar oss matcher just nu, konstaterade lagkaptenen Henrik Zetterberg när han tomt stirrade framför sig efter matchen.

Detroit är nu sämst i hela NHL på det som en gång i tiden var ett av lagets segervapen.

Zäta fick frågan om frustrationen var stor i laget eftersom det var många brutna klubbor av besvikelse.

– Visst, men det är också ett sätt för killarna att visa känslor, svarade Zäta lugnt.

Hur ska ni vända på det här?

– De bästa i laget måste bli bättre. Ledarna i laget måste få spelarna mer redo. Vi gör sex mål i förra matchen och vinner och nu gör vi innget. Vi måste bli mer stabila, svarar han trots att Anthony Mantha la in tröstmålet i tom bur elva sekunder från slutet.

Zäta spelade Nicklas Jensen som sköt i stolpen bakom Andrej Vasilevsij, vilket öppnade för Manthas mål.

Kritiken mot lagets ledare var hård från lagkaptenen. Han är själv en av dem och tar med uttaladet på sig en stor del av skulden.

Det ska han inte göra.

Zetterberg var kanske Detroits minst dåliga spelare, ja han var till och med bra i matchen. Med hans hårda arbetsmoral jobbar han till sig chanser, han spelar fram lagkamrater, som vid målet och visar vägen för de andra. Men ingen hänger på…

Både Niklas Kronwall och Jonathan Ericsson har passerat bästföredatumet. Gustav Nyquist som skulle vara en av de som skulle ta över, har inte gjort det. Precis som i fjol har han fasligt svårt att göra mål.

Zäta har säkert rätt att de bästa måste kliva fram mer. Men hur långt räcker det? Knappast till slutspel i alla fall. Dagens Detroit är helt enkelt inte tillräckligt starkt.

I första periodpausen, då Tampa ledde med 1-0, såg jag genom glasrutan in till Detroits rum vid pressläktaren. Lagets general manager Ken Holland stod och pratade med förre Detroit-legendaren Steve Yzerman, som nu är general manager i Tampa.

Bilden var slående. En tunnhårig 61-åring med rynkor i ansiktet och nedböjd huvud, som varit general manager för klubben i 19 år nu, mitt emot en fräsch, vältränad och brunbränd 51-åring som lett sin klubb sedan 2010.

Det var inte bara tio års åldersskillnad i den ögonblicksbilden.

Det var så mycket mer.

För grejen är den att Holland helt enkelt inte lyckats fylla på när stjärnorna försvunnit. Inför den här säsongen gjordes ingen storvärvning, som alltid Detroit brukar göra. Ofta någon ärrad och rutinerad spelare som kommit in och tillfört en sista viktig pusselbit.

Visst, nye Thomas Vanek gjorde en del mål i början, men varken han eller Steve Ott tillhör kategorin storvärvningar.

Redan där kom en signal att något 26:e raka slutspel skulle det inte bli i Detroit.

Laget som har rekordet med 25 raka bland alla proffssporterna i Nordamerika får avsluta spelet i Joe Louis Arena i grundserien 2017.

Det sista slutspelet har redan spelats i arenan…

Tio frågor jag vill ha svar på den här säsongen

dagensnhlLämna en kommentar

Ligan är igång med skrällar och besvikelser. Men det är långt kvar och då undrar man ju vad som kommer att hända. Finns massor med frågetecken som kommer att rätas ut.

Satte mig ner och funderade över några frågor som jag vill han svar på.

Här är tio frågor jag ser fram emot att få besvarade:

Vad ska Las Vegas lag heta och vilka blir lagets färger?

Det har talats om något med Knights beroende på ägarens anknytning till det militära. Roligast vore ju något med anknytning till spel, men det finns tydligen regler som förbjuder det. Las Vegas Jackpots hade i så fall varit mitt favoritnamn.

Kommer John Tortorella att coacha Columbus hela säsongen?

Efter fiaskot med USA i World Cup är den kontroversielle coachens värde inte speciellt högt. Har ju inte blivit bättre heller av Columbus start i serien. Den här frågan kan få ett snabbt svar. Snart.

Vilken ny svensk spelare slår igenom i år?

Rickard Rakell fick sitt genombrott i fjol. Även Victor Rask och Mattias Janmark var den stora skrällen. Men vem blir det i år? Det finns ett par spelare som varit med ett tag på en bra nivå, men som jag tror kan vara mogna till det där stora steget, som inte bara innebär mycket poäng utan också avgörande insatser för laget. Filip Forsberg i Nashville är en sådan. Mika Zibanejad i New York Rangers likaså. Men också Buffalos Robin Lehner som mer och mer ser ut som Sveriges andre förstemålvakt just nu. André Burakovsky i Washington har talangen för att lyfta ytterligare i en tacksam roll där det inte ställs krav på att han ska producera i varje match. William Nylander är givetvis också i ett gynnsamt läge, men han gör sin rookiesäsongen och då brukar spelet efter nyår dala kraftigt.

Gör Filip Forsberg 40 mål?

Ja, jag tror det. Ju längre säsongen gick i fjol handlade offensiva spetsen i Nashville mer och mer om Filip. Men han måste komma igång tidigare den här säsongen. Gör han det tror jag hans rekordnotering på 33 mål, som gjorde honom till svensk skyttekung förra säsongen, kommer att slås.

Gör Connor McDavid över 100 poäng?

Mer tveksam till det, men efter att ha sett honom i ett par matcher tror jag han kan göra det. Men vi ska komma ihåg att 100 poäng i dagens NHL är oerhört mycket. 19-åringen har allt som behövs och när Sidney Crosby fortfarande är borta är McDavid världens just nu bäste hockeyspelare. Han verkar också ha tänt det viktiga hoppet i Edmonton, för ska McDavid göra 100 poäng, vilket är oerhört mycket, måste han ha hjälp. Medspelarna måste vara vakna på lägena Connor serverar. Andra måste också avgöra matcher för att inte den unga lagkaptenen ska ha all press på sina axlar.

Klarar Detroit ett 26:e raka slutspel?

Jag tror att klubbens slutspelsera dör. Målvakterna för ojämna. Försvaret för tunt och det bidrar heller inte till offensiven som på Nicklas Lidströms tid. Frågan är om ens Cam Fowler hjälper om det nu blir affär med Anaheim. Thomas Vanek har överraskat som målskytt, men jag tror inte han håller hela säsongen. Och då blir det problem om inte de som ska ta över som Gustav Nyquist och Tomas Tatar gör det. Och hur många matcher kommer Henrik Zetterberg och Niklas Kronwall att spela? Kronwall som inte ens spelat sin första match än.

Hur många poäng gör Sedinarna ihop med Loui Eriksson?

Daniel Sedin gjorde 61 poäng, varav 28 mål och Henrik 44 poäng, där elva var mål i Vancouver förra säsongen. I Boston var Loui målskytt 30 gånger och stannade på 63 poäng. Det betydde att trion förra säsongen svarade för 168 poäng. Bara som en jämförelse…

Kan någon på allvar utmana Erik Karlsson?

82 poäng på 82 matcher var oerhört imponerande förra säsongen. Ingen annan back var i närheten. Med sju poäng på säsongens fyra första matcher ligger han redan före sitt fjolårssnitt. Brent Burns har startat ännu starkare och är den ende som kan utmana. Eller sticker någon annan upp också. P.K. Subban? Rasmus Ristolainen? Eller Justin Faulk?

Vilken blir den stora trejden innan transferfönstret slår igen 28 februari?

Här kan man inte ens spekulera eftersom lagens lägen just då till stor del styr vad som händer. Men i år har lagen också en extra draft att ta hänsyn till. Las Vegas ska ju få plocka ihop sitt lag i juni. Varje lag har bara rätt att skydda några av sina spelare och det kommer säkert att påverka säsongens trejder.

Klarar Washington favoritskapet i år?

Laget från USA:s huvudstad är minst lika stora favoriter i år som i fjol. Då var laget totalt överlägset i serien, men försvann i andra omgången av slutspelet. Får vi se ett annat upplägg för en senare formtopp den här säsongen? Hur ska coachen Barry Trotz få Jevgenij Kuznetsov att spela lika bra i slutspelet som i serien?