Kempe blev 68:e svensken med poäng

img_0891

Solsken

Poängkungen

Vem har gjort mest poäng det senaste året? Tittar man tillbaka från 22 februari förra året fram till nu är det klart att Sidney Crosby leder. Han har 95 poäng. San Joses Brent Burns är med däruppe med 90 på tredje plats och givetvis Connor McDavid, som hade återvänt efter sitt nyckelbensbrott så här dags ifjol. Han är fyra med 88. Men tvåan är lite överraskande. Det är faktiskt Winnpegs Mark Scheifele, som nästan utmanar Crosby. Scheifele har 94 poäng.

Forsbergs hattrick

Filip Forsberg satte sitt tredje hattrick i NHL i tisdags. Tredje målet var hans 19:e för säsongen. Efter en trög höst målmässigt, där han bara hade gjort tre fram till Lucia kom ketchupeffekten. Sedan dess har han gjort 16 mål. Han vann svenska skytteligan på 33 i fjol. Hinner han dit i år?

Kempe den 68:e

Adrian Kempe blev den 81:a svensken i ligan den här säsongen och den 68:e som gjorde poäng då han fick en assist i sin fjärde match med Los Angeles. Av de 72 utespelarna som spelat har 66 gjort poäng. Men också målvakterna Henrik Lundqvist och Robin Lehner har var sin assist.

img_1977

Alligatorvarning

Nashvilles försvar

Laget hade svårt med målskyttet i inledningen av säsongen. Nashville, som många trodde mycket på, har också haft svårt att prestera på en hög nivå kontinuerligt. Eftr tre matcher med bra spel har det ofta kommit en djupdykning. Och efter ledigheten har laget nu inte fått till försvarsspelet. 14 insläppta mål på tre matcher ser inte bra ut.

Ryan Callahan

Mannen med det stora hockeyhjärtat opererade höften i somras. Det tog ett tag innan han kom tillbaka. Det har bara bvlivit 18 matcher för Tampa Bay Lightning och på tisdagen blev det klart att det inte blir fler heller den här säsongen. Callahan var tvungen att operera höften igen.

”Husse” blev av med rekordet

Med 14 sekunder kvar mellan Florida och Ottawa 28 mars 2002 avgjorde Kristian Huselius. Det var det matchvinnande målet i klubbens historia, som gjorde närmast slutsignalen. Fram till i måndags vill säga. Då avgjorde Vincent Trocheck med bara fem sekunder kvar när Florida slog St. Louis med 2-1.

Stenhårt race om vem som ska bli Årets rookie

Först tjusade flera av dem hockeyvärlden med sin talang i World Cup. Sedan tog de NHL med storm med den fullfartshockey som numera gäller i världen bästa liga.

Ju längre in på säsongen vi kommit har väl poängproduktionen planat ut en aning på några av alla de talanger som stormade in i ligan i höstas.

Men säsongen 2016-17 kommer ändå att gå till historien som säsongen då Connor McDavid utmanade Sidney Crosby om poängligatiteln. Auston Matthews, Patrik Laine, Mitch Marner, Zach Werenski och vår egen William Nylander slog igen med dunder och brak.

Frågan är vem som kommer att vinna Calder Triophy ett sådant här år när det dräller av kandidater.

Jag såg själv Connor McDavid på plats här i Tampa. Han är ju inte med i racet för Calder Trophy då han spelade tillräckligt många matcher förra säsongen för att inte räknas som rookie i år. Han matchades nu mot Trillingarna Nikita Kutjerov, Tyler Johnson och Ondrej Palat, samt nya backparet Anton Strålman och Jason Garrison.

Femman spelade strålande. Åt båda håll. Gjorde totalt åtta poäng och tillät inte McDavid att göra så mycket.

Men intentionerna fanns. I första perioden kom han på högerkanten, vek av in mot mitten samtidigt som han la in en annan växel och sedan sköt i skäret. Hårfint utanför.

Men hans skridsoåkning är magnifik. Jag satt och tittade på honom på morgonvärmningen. Accelerationen är häpnadsväckande. Han springer ofta igång  och får en hög fart direkt. Hans låga tyngdpunkt gör det också svårt för motståndarna att få tag på honom, samtidigt som han snabbt han vända i en ny oväntad riktning. Och han kan göra det i hög fart och med pucken under kontroll.

Tillbaks till rookiekandidaterna en unik säsong där redan en Patrik Laine gjort 30 mål.

Den store finländaren gjorde sitt första hattrick redan i fjärde matchen. Han har nu gjort ytterligare två hattrick och med nattens två mål är han upp i 30. Bara Sidney Crosby har gjort fler mål per match och han har totalt 54 poäng i ledningen av rookisarnas poängliga. Åtta av målen har kommit i powerplay. Fortsätter Winnipeg-talangen i samma takt kommer han att sluta på 39 mål och 71 poäng.

Laine valdes som tvåa i draften i fjol efter Auston Matthews. Det är de här två som är huvudkandidater att få Calder Trophy. Matthews kanske avgjorde duellen redan i sin debutmatch. Jag menar fyra mål i en NHL-debut. Det finns inte. Ändå gjorde han det. Han har gjort 24 av sina 28 mål i spel fem mot fem. Han är också den bästa i NHL när det gäller att göra 1-0. En viktig förmåga för ett ungt lag som fått slita för segrarna. Matthews skjuter också mer än Laine. Nästan 60 skott mer än så länge. Matthews är mer en framspelare då han har pucken betydligt mer än målskytten Laine.

Matthews lagkamrat Mitch Marner har överraskat många. Han har också varit den bästa in på nya året, även om han just nu är skadad. Också han är mer framspelare än målskytt då det ”bara” blivit 15 fullträffar. Men han har spelat med två veteraner på ett sätt som gör att man tror att han också spelat flera säsonger i ligan. Hans 33 assist är bäst bland rookisarna.

I skrällaget Columbus har backen Zach Werenski slagit igenom. Fått massor av förtroende av coachen John Tortorella och tagit det. Nio mål och 27 assist är otroligt bra av en back som snittar drygt 21 minuter speltid per match.

Eller blir det en Stanley Cup-mästare som snuvar alla poängmaskinerna?

Matt Murray, Pittsburghs målvakt, hann knappt spela några grundseriematcher alls innan han kastades in i ett slutspel som slutade med att han fick lyfta Stanley Cup-bucklan förra säsongen. Men det gör honom ändå till en rookie i årets säsong och således en möjlig kandidat till Calder Trophy. Murray har tagit över som förstemålvakt och med en räddningsprocent på 92,6 är ingen av de andra nybörjarna i mål i närheten av honom. Men det räcker knappast att slå ut alla offensiva rookies den här säsongen.

William Nylander finns givetvis också med strax bakom de jag nämnt ovan här. Han har fått bannor av Mike Babcock för att inte jobba hem riktigt alla gånger, men å andra sidan gör han snygga mål eller målpass. Som nattens till Leo Komarov. Han kom in med pucken i anfallszon till höger och fick en bevakare på sig direkt. Han kröp ihop, vände sig snabbt om, vände åter ut mot blålinjen och rundade bevakaren. Hela tiden föredömligt skyddande pucken. Han fortsatte ner mot förlängda mållinjen och flippade in passet till finländaren som gjorde 3–3. Därefter dunkade Nylander in 4–4 med ett välplacerat direktskott på en sargretur. Nylanders 17:e mål varav sju i powerplay. Ett mer normalt år skulle Nylander ha en bra chans på trofén.

 

 

Äntligen fick Modin sin autograf av Bourque

I lördags var det Hockey Day här i Tampa. En massa ungdomar spelade streethockey utanför Amalie Arena. När regnet kom flyttade man in i det anslutande parkeringshuset.

Det spelades också high school-final och en match i kälkhockey där flera före detta spelare fick testa på den typen av spel.

Fredrik Modin, Stanley Cup-mästare med Tampa Bay Lightning 2004 var en av dem.

Senare på eftermiddagen drog han på sig Lightning-tröjan igen tillsammans med en rad mästare från 2004 års lag.

getattachmentthumbnail
Ett drygt tusental fans kom för att se de gamla stjärnorna möta Bostons veteranlag.

För de som var med för 13 år sedan var det en fantastisk känsla att drömma sig tillbaka och  återigen se lagkaptenen från då Dave Andreychuk glida in på isen igen. Finalhjälten som avgjorde i sjunde avgörande finalmatchen mot Calgary ryssen Ruslan Fedotenko var också med. Liksom den tjeckiske backen Vaclav Prospal, som avgjorde VM-finalen 2005. Han återkom till Tampa efter sin sista NHL-match med Columbus 2013. Något som också syntes tydligt på hans fina Floridabränna (se bilden nedan).

getattachmentthumbnail

Men spelaren alla var mest exalterade att åter se i Lightningtröjan var utan tvekan Vincent Lecavalier. Draftettan från 1998, som gjort mest mål i klubbens historia och som under uppmärskammade former fick lämna laget som lagkapten 2013.

Efter en misslyckad sejour i Philadelphia fick han alla fall chansen att avsluta på ett värdigt sätt i Los Angeles, där han spelade sin sista NHL-match så sent som förra våren.

Också han har valt att flytta tillbaks till Tampa. Nu var han tillbaka på isen i sin tröja nummer 4, som lär bli nästa att hissas upp i taket här bredvid Martin St. Louis.

getattachmentthumbnail

Boston kom med bland andra Al Iafrate, Rick Middleton och bröderna Bob och Tim Sweeney.

Men de hade också en back vid namn Ray Bourque.

Meste Boston-spelaren genom tiderna med 1 518 grundseriematcher och 180 I slutspel. Han vann dock aldrig någon Stanley Cup I Boston. Något han dock lyckades med sedan han flyttat till Colorado 2001. Han vann cupen i sitt livs sista match.

I mycket lugnt tempo blev det en målrik tillställning där väl alla tappade räkningen till slut. Tampa vann i alla fall mycket beroende på att det var ett betydligt yngre lag och därmed ett antal kilo lättare också.

Lecavalier såg bra ut trots at than bara åkt skridskor ett par gånger innan den här matchen. Han rörde sig väldigt lätt på isen och gjorde också några mål i sista perioden.

Modin såg också vältränad och bra ut på isen även om han aldrig släppte lös sitt fruktade hårda skott. Han hade dock en alldeles lysande framspelning i början på andra perioden.

getattachmentthumbnail

Stanley Cup-hjälten från 2004 Ruslan Fedotenko intervjuas av Caley Chelios. Just det. Chris dotter.

 

Båda lagen bytte om i Lightnings vanliga omklädningsrum. Modin satt på Nikita Kutjerovs plats, men så fort han fått av sig matchtröjan och torkat svetten reste han sig.

Med skridskorna fortfarande på stegade han bort till Ray Bourque, satte och snackade.

– Det är ju det som är så kul för Ray har man ju spelat mot i många år och att nu få en chans och sitta och snacka lite och få en klubba signerad. Jag menar det var ju inget man gjorde då man spelade.

Han frågade om det var okej och Ray nickade. Fredrik stegade iväg för att hitta en klubba och då hann andra fram också. För utan tvekan var det Ray Bourque som var omklädningsrummet stora stjärna.

Fredrik fick sin klubba till sonen signerad och sken med hela ansiktet.

getattachmentthumbnail

– Jättekul att vara med. Många man träffar som man haft mycket att göra med, men som man inte träffar så ofta. Nu blir det alla de här gamla historierna och det är ju det som är kul.

För Modin var det här andra veteranmatchen med Lightning den här säsongen. Han försöker vara med så ofta han kan.

– Det är inte mycket hockey, men det är det här som är det roliga, fortsätter han och tittar sig omkring på alla ivrigt snackande gamla NHL-veteraner, som för en stund är tillbaka till en tid då de var stjärnor och inte grånade gamla farbröder som börjar bli överviktiga.

– Att träffas och kampa lite med varandra. Man försöker ju göra några bra spel ute på isen också för att bjuda publiken på nåt extra.

Vill man inte mer? Är det inte svårt att hålla igen?

– Man är ju inte här för att visa upp sig på det viset. Men det är klart man skulle behöva skjuta lite mer. Men det är ju inte heller så kul att se någon komma på kanten och bara dra iväg ett skott. Man ser också en sådan spelare som Lecavalier, som nyligen slutade. Han är riktigt bra på att hålla igen, för det är svårt att veta vilken nivå amn ska lägga det på.

Han berättar att han får utskick från Svenska hockeyförbundet när det är dags för Tre Kronors veteranlag att dra på sig den tröjan igen. Men eftersom han numera bor i Columbus är det svårt att ta sig hem.

Men du skulle vilja göra comeback i den tröjan också?

– Absolut, svarar han direkt utan att tveka och går bort till sin och Kutjerovs plats med klubban som blev en dyrgrip nu med Bourques namn på.

Frimärksmålvakten var nära att ta sitt liv

I Sverige är han mest känd som målvakten som blev lurad av Peter Forsbergs straff i OS-finalen i Lillehammer 1994.

Men Corey Hirsch hade senare också en karriär som hockeyspelare i Sverige. 2004 spelade han tolv matcher med Timrå i slutet på elitseriesäsongen och i slutspelet. Efter en säsong i Tyskland återvände han 2005-06 och spelade 45 matcher i Malmö. Både i allsvenskan och kvalet till elitserien. Han hade 93,4 i räddningsprocent.

Samma säsong som han blev underlag till ett svenskt frimärke 1993-94 avslutade han på ett speciellt sätt. Han var målvakt i Binghamton och därmed tredjekeeper i det New York Rangers som vann Stanley Cup.

Totalt spelade han 108 NHL-matcher och sex i slutspelet. Han representerade förutom Rangers också Vancouver, Washington och Dallas. Men det var bara i Vancouver 1995-97 han var ordinarie i NHL. Förutom OS-silvret var han också med och tog ett VM-brons för Kanada.

Men hela tiden bar Hirsch på en tung hemlighet. Han led av svåra tvångstankar och 1994 höll han på att ta sitt liv beroende på sin psykiska ohälsa.

När han nu som 44-åring fick chansen skrev han om den här svåra tiden på Players Tribune. Det är en skakande läsning om vad som kan dölja sig bakom alla de spelare vi skriver om dagligen och som fansen hyllar eller häcklar. Det som hände då som 22-åring gjorde i alla fall att han fick hjälp och kunde fortsätta med både sitt liv och sin hockeykarriär.

Här kan ni läsa Corey Hirsch egen skakande berättelse:

http://www.theplayerstribune.com/corey-hirsch-dark-dark-dark/?utm_medium=email&utm_campaign=Feb%2016%20AM&utm_content=Feb%2016%20AM+CID_d65190b833b76e68545bef78e450a8c1&utm_source=newsletter&utm_term=Dark%20Dark%20Dark%20Dark%20Dark%20Dark%20Dark%20Dark

”Slapshot” fyller 40

Kommer ni ihåg bröderna Jack, Steve och Jeff Hanson?

Klart alla som är intresserade av hockey minns slagskämparna med cocacolabottnar till glasögon och den mest kända hockeyfilmen ”Slapshot”, som hette ”Slagskott” på svenska.

25 februari är det faktiskt 40 år sedan filmen hade premiär. Kultklassikern med Paul Newman i huvudrollen som spelade tränare för Charlestown Chiefs blev känd för många olika saker. Inte minst det överraskande slutet.

Fortfarande i dag kan man se folk på hockeyläktare dyka upp med Chiefs matchtröjor.

Nhl.com har gjort en ambitiös genomgång av hockeyfilmer genom historien och det finns en hel del. Kan inte på rak arm påminna mig någon svensk rulle med hockeytema. Någon läsare kanske har bättre minne. Skriv gärna och berätta i så fall.

Det närmaste jag minns är Pelle Lindbergh, men han spelade väl boxare i en film.
Många stjärnor som Rob Lowe, Patrick Swayze, Dwayne ”The Rock” Johnson, Billy Cristal, Julia Andrews (!), Kurt Russel, Adam Sandler, Jean-Claude van Damme och Emilio Estevez har i alla fall varit med i hockeyfilmer av oilka slag.
Här kan ni gå in och läsa mer om hockeyfilmerna vi minns eller har glömt:

https://www.nhl.com/news/looking-back-on-hockeys-most-famous-movies/c-286524140

Arvidsson i Loobs och Näslunds spår

img_0891

Solsken

Viktor Arvidsson

176 centimeter västerbottnisk hockeyenergi slår just nu NHL med häpnad. I lördags gjorde han sitt första hattrick i NHL och i Nashvilles interna poängligan är bara Ryan Johansen före. Arvidsson utsågs också till tredje stjärna av NHL förra veckan. Han följer en fin svensk tradition och visar i spåren efter Stanley Cup-mästarna Håkan Loob (1,76) och Mats Näslund (1,70) att man inte behöver vara 1,90 plus för att lyckas i den här ligan.

Rangers form

New York Rangers är just nu formstarkast ihop med Washington. Båda har sex raka segrar. Rangers har 21-12 i målskillnad och Kevin Hayes har varit lagets bäste med två mål och sex assist. Men också Oscar Lindberg har varit mycket bra och är på väg mot fjolårsformen.

Ottawas bästa

Ottawa Senators firar 25 år med att bland annat utse bästa laget genom tiderna. Två svenskar toppar omröstningen. Daniel Alfredsson före Erik Karlsson.

img_1977

Alligatorvarning

Nyquists tilltag

Jared Spurgeons crosschecking i ryggen på Gustav Nyquist måste ha tagit illa och gjort ont. För Gustav ilsknade till. Reste sig och körde upp klubbladet i ansiktet på Minnesotaspelaren. Kommentarerna till tilltaget var med rätta hårda. När Gustav, med en keps med jättelik skärm, försökte urskulda sig efteråt lät det ungefär lika sanningsenligt som att lyssna på en presstalesman från Vita Huset.

Tungt i Detroit

Senaste veckan var den värsta för Detroit Red Wings i mannaminne. Laget har förlorat fem raka matcher, Jonathan Ericsson blev handskadad och bort resten av säsongen. På det Gustav Nyquists avstängning i sex matcher för tilltaget ovan. Det tyngsta var ändå att lagets ägare sedan 35 år, den mycket omtyckta Mike Ilitch, gick bort i fredags.

Dumpad Valentines Day

Michel Therrien hade ingen rolig Valentines Day. Han blev dumpad för att se sin partner sedan nästan fem år Montreal bli ihop med sin ex Claude Julien. Och till råga på allt var det andra gången Therrien fick vara med om samma sak. 2003 gjorde också Montreal slut med honom för Juliens skull.

Ny generation får lära känna Pelle Lindbergh

Hösten 1985 omkom Pelle Lindbergh i en bilolycka strax utanför Philadelphia. Våren innan hade han tagit Flyers till Stanley Cup-final och han blev den förste spelande spelaren i NHL som tilldelelads ett av de stora prisen.

Han fick Vezina Trophy, som NHL:s bäste målvakt. Det var 22 år innan Henrik Lundqvist som andre svensk fick samma pris.

2006 gav sportjournalisten Thomas Tynander ut boken ”Pelle Lindbergh – bakom den vita masken”. Nya generationer fick lära känna den talangfulle stockholmaren med Bernie Parent som idol. Hur han från knappa omständigheter förverkligade sin dröm att bli NHL-proffs efter att ha skolats i Hammarby och AIK innan han 1979 draftades av Parents klubb Philadelphia Flyers.

I år fyller Flyers 50 år och då är det dags för en nyutgåva av Thomas Tynanders bok. I april kommer den på bokförlaget Pintxo.

Den har varit eftertraktad och tog slut. Därför är det glädjande att ett nytt förlag klev in och gav ut en nyutgåva om svensk NHL-historia i dess inledning.

Vad som var gripande med boken var inte bara hela historien om Pelles karriär. Tynander hade gjort massor med intervjuer med folk omkring Pelle de där sista ödesdigra dagarna. Historien är väldigt gripande även om man inte kände Pelle eller ens har sett honom spela.

Jag kände honom ganska väl. Besökte honom i hans hem utanför Philadelphia och hann även se honom spela i klassiska Forum.

Men det ska jag berätta om någon annan gång.

Alla kapitel ska vara uppdaterade i nyutgåvan.

Det finns också nytt material. Bland annat berättar Bernie Parent om Pelle, som återigen firades i Philadelphia i december förra året. Inför 50-årsjubileét hade fansen röstat fram de bästa spelaran genom åren. Parent valdes som förste målvakt. Pelle som tvåa.

Med vid ceremin i Philadelphia före jul fanns också Pelles dåvarande fästmö Kerstin. Hon berättar också i nya boken om känslorna att komma tillbaka till Philadelphia igen efter 31 år.

Ni som är intresserade kan förhandsbeställa boken på den här adressen: http://pintxoforlag.tictail.com/product/pelle-lindbergh